Nya facktoppen: ”Vi ska äga den riktning som skolan ska ta”

Det behövs en utbildningspolitisk kursändring, menar Sveriges lärares nytillträdda ordförande Anna Olskog. ”Det finns en hel flora av frågor som behöver rättas till” säger hon i en intervju med Altinget och pekar ut skolans styrning och vinstintresset i systemet som akuta frågor att ta itu med. 

På Sveriges lärares första kongress i maj valdes Anna Olskog, grundskollärare från Umeå, till fackförbundets nya ordförande de kommande fyra åren.  

I sin nya roll ser Olskog fram emot att arbeta med fackliga frågor på sin yttersta spets. För henne är det viktigt att prioritera frågor om lärares arbetsmiljö, lönefrågor och lärares arbetsbelastning. 

– Det skapar ju förutsättning för undervisningskvalitet, säger Anna Olskog till Altinget och fortsätter:

– När man kokar ner det så handlar det om att fullt ut kunna ta sitt yrkesansvar. Att kunna möta våra elever och barn på den nivå där de befinner sig. Då behövs tid till för- och efterarbete, till undervisning, regleringar av gruppstorlekar i förskolan och lärartäthet. Det måste jag kämpa för i spetsen för att få till. 

Vinstförbud

En stor förutsättning för att lärare ska få lika villkor, menar Anna Olskog, är att staten tar ansvar över skolans finansiering och att möjligheten för fristående huvudmän att plocka ut vinster förbjuds. 

– Staten måste ta huvudansvaret. Marknadsskolan har lett till så många avarter. Friskolor är positivt, men vinstintresset måste bort. Vinster har ingenting i skolan att göra. Pengarna som finns i systemet ska gå till eleverna. Och det behövs politiska beslut snarast för att få ordning på det här, inte bara utredningar. 

Att staten skulle ta ansvar för skolan ser Olskog som en likvärdighetsfråga för hela utbildningsväsendet, medan nuvarande system drabbar kommunerna som inte kan ta sitt fulla ansvar, lärarna som får betala med sin hälsa och eleverna som inte får den undervisning de har rätt till. 

– Det som vi ska och behöver göra, är att stärka det fackliga inflytandet. Det är mäktigt när 300  000 medlemmar säger samma sak. Det är svårt att säga emot, helt enkelt. 

Vad för inflytande räknar du med att ni kommer ha?

– Det inflytande som vi ska ha, det är reellt. Därför att det är vi lärare som vet vad som behöver hända. Vi ska både äga debatten och den riktning som skolan ska ta. 

– Vi måste få slut på den här ryckigheten. Skolan är förtjänt av långsiktiga, hållbara lösningar som är breda. Och när det kommer till politiken kan vi inte bara ha en massa utredningar. Utan det gäller att gå från ord till handling. 

Var behöver politiken lyssna mer på lärarna?

– Vi har sagt i åratal att det är en lärarbrist under inseglande. Och nu står vi mitt i den. Vi har barn och elever som undervisas av personer som inte är lärare och då får vi en kvalitetssänkning. Men också barn och elever som mister kvalitet, stabilitet och alla de här delarna som kommer med det yrke vi har.

– Så det finns en hel flora av frågor som behöver rättas till. Det handlar om lärarens arbetsbelastning. Och det här med utbildningspolitisk kursändring, så att vi får systemet att lira med det resultat vi vill ha. Nämligen rustade framtidsmedborgare. Det är den mest akuta frågan att lösa.

Fem huvudfrågor

På kongressen fattade Sveriges lärare beslut om vilka frågor förbundet ska driva de kommande fyra åren. Totalt beslutades om fem huvudfrågor.

– Besluten på kongressen föregicks av intensiva diskussioner. Och det tycker jag verkligen är ett sundhetstecken i vår unga organisation, säger Anna Olskog. 

– De fem huvudpunkterna är att vi ska ta fajten för en likvärdig och välfinansierad skolsektor, lärare ska få förutsättningar att vara lärare, åstadkomma en utbildningspolitisk kursändring genom att staten tar större ansvar för skolan, få till regleringar som skyddar läraryrket mot arbetsbelastning och så ska vi som förbund arbeta med att stärka inflytandet på alla nivåer.

{{toplink}}

Forrige artikel Skolinspektionen stänger Thorenskola i Växjö Skolinspektionen stänger Thorenskola i Växjö Næste artikel Riksdagen säger ja till DCA-avtalet Riksdagen säger ja till DCA-avtalet
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.