Skärpningar och skyddsnät – så blir demokrativillkoren

I dag onsdag lämnas propositionen om nya demokrativillkor över till riksdagen. ”Vi har tydliggjort att det med ’företrädare’ inte menas deltagare, funktionärer vid enstaka tillfällen eller enskilda medlemmar”, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Den stora frågan har varit hur den nya propositionen skiljer sig mot den tidigare. Den socialdemokratiska regeringens proposition drogs tillbaka så snart den nuvarande regeringen tillträdde.

{{toplink}}

– Vi lyfter in i själva lagtexten under vilka omständigheter man fortsatt ska kunna få bidrag, även om man har brutit mot villkoren. Det gäller om det handlar om enstaka tillfällen, om man har tagit avstånd och har vidtagit åtgärder för att det inte ska upprepas, säger ansvarigt statsråd, socialminister Jakob Forssmed (KD) till Altinget.

Den nya lagstiftningen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2025.

{{toplink}}

När regeringen i torsdags antog den nya propositionen, skrev Forssmed tillsammans med kulturminister Parisa Liljestrand (M), Jakob Olofsgård (L) och Alexander Christiansson (SD) på Svenska Dagbladets debattsida:

”Demokrativillkoret bryts till exempel när ett trossamfund eller en organisation uppmanar sina medlemmar eller allmänheten att använda konkurrerande system för rättsskipning i stället för det ordinarie rättssystemet. Det bryts också om medlemmarna uppmanas att motverka genomförandet av fria val.” 

En del religiösa samfund och civilsamhällesorganisationer har lokala föreningar och församlingar som är egna juridiska personer. Centralorganisationen kan inte beordra den lokala, självständiga organisationen att agera på ett visst sätt. Har ni löst frågan så att det inte blir en sorts kollektiv bestraffning om en lokal förening gör fel?

– Det är fortsatt så att lokala företrädare kan få påverkan på det nationella planet. Men det är förtydligat och inlyft i lagen att om det handlar om enstaka tillfälle, om de har tagit avstånd och vidtagit åtgärder, så ska man fortsatt kunna beviljas stöd.

En helt ny fråga är att det i bedömningen ska tas hänsyn till företrädarnas ålder.

– Om det exempelvis är en konfirmandledare som begår ett misstag så behöver det tas med i bedömningen.

Varför då?

– Det har funnits en oro för att man inte skulle våga rekrytera unga, men nu är det tydligt att man kan beakta ålder i sina bedömningar.

Vidare finns vissa förtydliganden gällande trossamfunden.

– Undervisning i teologiska frågor och levnadsregler för medlemmar räknas som normal religiös verksamhet. Det vi tar sikte på är hot, tvång eller otillbörlig påverkan.

Ingår omvändelseterapi i otillbörlig påverkan?

– Ja, man får inte försöka tvinga någon att ändra sexuell läggning, men man får undervisa i olika teologiska frågor och levnadsregler.

Företrädarbegreppet var en av stötestenarna i den förra propositionen, hur har ni löst den frågan?

– Det är förtydligat på ett sätt som jag bedömer skapar en större trygghet och förutsägbarhet. Det är fortfarande så att det är personer i ledarfunktion som företräder en förening inåt och utåt. Vi har tydliggjort att det med ”företrädare” inte menas deltagare, funktionärer vid enstaka tillfällen eller enskilda medlemmar. Så vi har tydliggjort vilka som inte omfattas, till exempel viss personal som inte företräder organisationen eller samfundet.

Du skrev i en debattartikel i Dagen i augusti 2022 att den tidigare S-regeringens förslag var ”...oproportionerligt och framtaget utan tillräcklig insikt om hur civilsamhället är organiserat och fungerar. Det riskerar att slå alldeles för brett och minska engagemang samtidigt som det är ett steg mot ökad statlig kontroll av det civila samhället.” Är er proposition den rejäla omarbetning som du signalerade där?

– Det är en omarbetning som jag menar skapar en större trygghet än tidigare. Vi har haft en dialog med civilsamhället, eftersom vi uppfattar det som att arbetet med den förra propositionen gick för fort på slutet. Det fanns en osäkerhet kring hur skrivningarna skulle tolkas.

Till TT säger du att detta är en skärpning? Det var kanske inte så det lät i den debattartikeln?

– Det är en skärpning i så måtto att vi har tillfört dimensioner som inte fanns tidigare. Till exempel att om man främjar extremism genom att tillhandahålla lokaler åt en extremistisk organisation, uppmana till parallell rättskipning eller hindra fria val, så är det inte i enlighet med demokrativillkoren.

– Därutöver säger vi att vi förutsätter att det här ska vara normerande för kommuner och regioner, så de får skarpare verktyg. Så i de avseendena är det skärpningar.

Fryshusets olika avhopparverksamheter och Kriminellas revansch i samhället (Kris) jobbar med att få bort sina målgrupper från sammanhang som kan vara antidemokratiska. Har ni förtydligat ansvarskedjan så att Fryshuset och Kris inte ska behöva vara rädda för att bli av med bidrag när man inte till 100 procent lyckas hjälpa alla?

– Det är angeläget att man ska kunna fortsätta att ha verksamheter med människor som vill bryta med ett destruktivt förflutet. Det finns andra lagar som beivrar om personer begår brott, men villkoren för bidragsgivningen handlar om det som sker inom ramen för själva verksamheten.

Till tidningen Dagen säger han att ett trossamfund som uppmanar sina medlemmar att inte rösta i allmänna val fortfarande kan få bidrag.

- Det är inte ett lagkrav att rösta, så i sig ser jag inte att det är grund för exkludering. Däremot är det en annan sak om man på olika sätt motarbetar det demokratiska styrelseskicket och motverkar att demokratiska val kan genomföras.

I samma intervju uppger Forssmed att en stödfunktion ska inrättas vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE). Där ska de bidragsgivande myndigheterna få experthjälp.

Propositionen lämnas till riksdagen i dag och blir då offentlig i sin helhet.

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Allt sämre arbetssituation på försvarsdepartementet  Allt sämre arbetssituation på försvarsdepartementet  Næste artikel Stortinget stängdes efter bombhot: ”Inte klarlagt” Stortinget stängdes efter bombhot: ”Inte klarlagt”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.