Propp om demokrativillkor försenad – statssekreteraren kallar till möte

En försenad proposition. En statssekreterare som bjuder in civilsamhället till möte – och en tidigare statssekreterare som ger sig in i debatten. Demokrativillkoren blir en allt hetare politisk fråga.

Enligt propositionsförteckningen skulle regeringen lägga sitt förslag om demokrativillkor i juni. Men i slutet av förra veckan gav kulturministerns stab nytt besked till Altinget: Den kommer ”före valet”.

Oklart när

I samband med Altingets intervju med kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) fick hon en skriftlig fråga om regeringen skulle fatta beslut om propositionen vid regeringssammanträdet den 30 juni. Svaret uteblev.

Efter påminnelser, och efter att intervjun hade publicerats, kom besked via sms från kulturministerns pressekreterare: ”Det stämmer inte att beslut om propositionen är försenat. Det kommer före valet. När beslutet är fattat kommer det att kommuniceras.”

Eftersom ”före valet” kan innebära allt mellan att regeringen fattar beslut om propositionen redan den här veckan, till att den läggs fram senare i höst, så fick hon följdfrågan om det betyder ”i närtid” eller ”senare i höst”? Pressekreteraren svarar att det åtminstone inte är den här veckan.

Paradigmskifte del I

Under tisdagen skrev tidigare kulturminister Amanda Linds (MP) dåvarande statssekreterare Helene Öberg en artikel i Kurage. Rubriken är ”Paradigmskifte om demokrativillkoret går igenom”.

Öberg skriver: ”Jag vill inte bidra till kritik mot kulturministern. Faktum är att jag själv bär en del av ansvaret för arbetet med demokrativillkor eftersom jag varit statssekreterare på kulturdepartementet tidigare den här mandatperioden.”

 

Altinget ringde henne.

På vilket sätt vill du beskriva det paradigmskiftet?

– Hela idén om att civilsamhället inte själv ska bära eget ansvar utan att staten ska gå in och kontrollera det är en stor förändring, säger hon.

Tycker du att regeringen har hittat balansen mellan problemets storlek och graden på de föreslagna åtgärderna?

– Det är lite det jag är ute efter i min artikel. Jag tycker inte att det är helt proportionerligt, om man tänker på vilken kraft det kommer att ta i anspråk för staten och civilsamhällets organisationer att upprätthålla kontrollen.

– Det som fick mig att reagera var hur kulturministern i intervjun ramade in förslagen. När man diskuterar varför demokrativillkor behövs så får det inte låta som att det finns ett utbrett, etablerat fusk i hela civilsamhället. Civilsamhället står för så mycket mer än så, och det behöver också komma fram för att det ska bli balanserat. Och så reagerade jag på hur hon reducerar civilsamhället till mottagare av skattemedel, som att det i sig inte skulle vara stöd som kräver motprestationer.

– Om föreningar etableras för att lura av staten pengar, så ska man självklart sätta stopp för det. Men det är inte ett generellt problem.

Du skriver också: ”När staten vill gå in och kontrollera att civilsamhällets företrädare agerat demokratiskt, då har vi frångått principen att stat och civilsamhälle ska vara tydligt åtskilda”. Men ni i Miljöpartiet har ju varit med och tagit fram förslagen?

– Ja, så jag har en del av ansvaret.

Men ser de nuvarande förslagen annorlunda ut på någon avgörande punkt mot vad ni hade tänkt er?

– Jag tycker att det blir fel om jag kommenterar det. Jag har inte längre några uppdrag för Miljöpartiet och har inget mandat att företräda deras syn på frågan. Det är därför som jag inte vill kommentera de diskussioner vi hade internt i Regeringskansliet och med januariavtalets partier.

Bjuder in till departementet

Altinget har också nåtts av uppgifter om att kulturminister Jeanette Gustafsdotters statssekreterare Nina Andersson har bjudit in till ett så kallat informationsmöte i slutet av augusti. Ett mejl har gått ut till åtminstone ett 20-tal paraplyorganisationer och organisationer inom civilsamhälle och trossamfund.

Bland de inbjudna finns Famna, Röda korset, Fremia, Sveriges kristna råd, Civos, Folkets hus och parker, Funktionsrätt Sverige, Hela människan, Ideell kulturallians, RFSL, LSU, Sios, Sveriges folkhögskolor, Studieförbunden, Hembygdsförbundet och SPF Seniorerna.

”Syftet med mötet är att informera om de förslag som lämnas i propositionen och om hur processen ser ut framåt samt att ge civilsamhället en möjlighet att ställa frågor om innehållet. Dialogen med det civila samhället är viktig för regeringen”, skriver pressekreteraren till Altinget.

I Almedalen i dag

Under tisdagen arrangerade Fremia och Giva Sverige en politikerutfrågning där demokrativillkoren var ett av ämnena. I dag onsdag arrangerar Equmeniakyrkan och studieförbundet Bilda tillsammans ett panelsamtal på temat ”Risker med föreslagna demokrativillkor som rör statligt stöd till civilsamhälle och trossamfund”.

Där deltar Linda Modig (C), Jakob Forssmed (KD), Julia Kronlid (SD), Jakob Olofsgård (L), Hanna Gunnarsson (V), Mats Berglund (MP), Johan Oljeqvist (Fryshuset) och Patrik Schröder (Fremia). 

Paradigmskifte del II

Moderator är Joakim Hagerius, biträdande kyrkoledare för Equmeniakyrkan. Utan att ha läst Helene Öbergs artikel så använder han samma ord för att beskriva det han ser som huvudproblemet.

– Det här är ett paradigmskifte i relationen mellan stat och civilsamhälle, där man går från tillit till kontroll, säger Hagerius.

– Jag var med när Ulf Bjereld kom med den första utredningen. Frågan har väl hamnat lite under radarn därefter, men nu inför Almedalen dök det upp och vi sa att det här måste vi synliggöra. Vi måste visa vad vi ser som problem.

Vad fick er att agera nu inför Almedalen?

– Presskonferensen där Jeanette Gustafsdotter och Anders Ygeman presenterade lagrådsremissen. Det en så pass skarp markering, där vi reagerade på att det lät annorlunda i både ansats och tonalitet jämfört med tidigare.

Tror du att ni kan påverka?

– Jag tror att alla berörda behöver ge röst angående farhågorna med demokrativillkoren. Sedan måste man utgå ifrån att politiker och tjänstemän lyssnar in civilsamhället.

Altingets intervju med kulturministern är för övrigt uppdaterad med ett skriftligt svar (se fotnoten).

{{toplink}}

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Överblick: Busch (KD) tar avstånd från omvändelseförsök och MP över riksdagsspärren – eller? Överblick: Busch (KD) tar avstånd från omvändelseförsök och MP över riksdagsspärren – eller? Næste artikel V vill begrava överskottsmålet – ”Var problematiskt redan när det kom på plats” V vill begrava överskottsmålet – ”Var problematiskt redan när det kom på plats”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.