V vill begrava överskottsmålet – ”Var problematiskt redan när det kom på plats”
Ali Esbati (V) går till storms mot hela det finanspolitiska ramverket. Det behövs investeringar med lånade pengar anser han. Elisabeth Svantesson (M) är av motsatt åsikt. ”Nu krävs det ansvar”, säger hon till Altinget.
Precis när ekonomin började återhämta sig efter coronachocken bröt kriget i Ukraina ut och med den en raskt stigande inflation. Riksbanken har med räntan som vapen börjat agera penningpolitiskt.
Samtidigt är riksdagspartierna överens om att det kommer att krävas åtgärder också inom finanspolitiken. Frågan är bara vilka?
M vill se överskott
Under coronapandemin sattes det finanspolitiska ramverket närmast på paus. Utgiftstaket höjdes så kraftigt att det i praktiken var fritt fram för regeringen att blåsa på så mycket den ville. Något överskott har det inte heller varit tal om.
Socialdemokraterna har på senare år drivit linjen att överskottsmålet borde slopas till förmån för ett balansmål. Men det tycker Moderaterna vore en dålig idé.
– Först och främst får inte finanspolitiken elda på inflationen utan måste vara neutral. Att i det här läget släppa på överskottsmålet är bara att blåsa på mer. Nu krävs det ansvar och genomtänkta reformer, säger Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson till Altinget.
V vill se underskott
På den andra sidan finns Vänsterpartiet. De vill inte bara slopa överskottsmålet, utan egentligen skrota hela ramverket.
– Jag menar egentligen att ramverket är en produkt av ett visst sätt att resonera kring ekonomisk politik som var problematisk redan när det kom på plats men som nu allt mer borde vara överspelad, säger Ali Esbati (V), ekonomisk-poltisk talesperson, till Altinget.
Vänsterpartiet vill se massiva investeringar inom klimat och infrastruktur de kommande tio åren och tycker att det ska finansieras genom att staten lånar mer och planerar för underskott åren framöver.
– Vi driver vår politik utifrån de behov som vi ser i verkligheten. Det märks att det är flera, utanför den snäva riksdagskretsen, som i den ekonomisk-politiska debatten lyfter upp behovet av att anpassa investeringspolitiken de existerande behoven, säger Esbati.
Låg statsskuld
Den svenska statsskulden är nere på väldigt låga nivåer. Enligt vissa prognoser kommer till och med skuldankarets nedre gräns att missas. Det är inte bara Vänsterpartiet som anser att det kan skapa möjligheter för att lånefinansiera vissa satsningar. Men Elisabeth Svantesson tillhör inte dessa.
– Jag fick den frågan väldigt många gånger innan pandemin. Då sa jag ”återkom till mig efter nästa kris”. Jag säger samma sak nu. Det är bra att statsskulden är låg och återkom till mig efter nästa kris så får vi se. Allt det här hänger ihop. Överskottsmålet, utgiftstaket och skuldankaret. Vi ska vara glada att vi har det här ramverket. Det gör att Sverige klarar sig väl i kriser.
Förtida översyn
Att målen i ramverket hänger ihop är de flesta överens om. Men Ali Esbati anser att det också är en del av problemet.
– Även för den som vill hålla fast vid dagens finanspolitiska ramverk är det uppenbart att det finns inkonsistenser i det. Att exempelvis överskottsmålet och skuldankaret inte går ihop.
Normalt sett görs en översyn av det finanspolitiska ramverket vart åttonde år, för att få långsiktiga spelregler. Nästa gång en översyn ska göras är först år 2027. Ali Esbati tycker att det behövs mycket tidigare.
– Egentligen är det rimligt att man har en översyn snart efter ett val. En regering som kommer på plats som har ambitioner för klimatomställningen behöver ju ha handlingsutrymmet att göra verklighet av den politiken. Tiden går och behovet växer.
{{toplink}}
Replik: Sveriges IT-beredskap är låg
Överblick: Oro för arbetskraftsbrist i norr och hört i Almedalen
