Skog ryter ifrån mot utskotten – ”Leker regering”

Miljöpartiets gruppledare Karolina Skog vill se över budgetarbetet i riksdagen. Hon menar att flera utskott lägger fram initiativ som är budgetpåverkande, något som strider mot det finanspolitiska ramverket.

Efter 90-talskrisen infördes det finanspolitiska ramverket för att undvika liknande problem för den svenska ekonomin. En del i ramverket är en ”stram och välordnad budgetprocess”. Det menar Karolina Skog (MP), gruppledare och ekonomisk-politisk talesperson, att flera partier har börjat tumma på.

– Vi har tappat greppet på ordning och reda och vad man gör i utskotten, säger hon till Altinget.

Utskottsinitiativ

Partierna har kommit överens om att budgetpåverkande förslag ska gå via finansutskottet. Men Karolina Skog menar att flera utskott inte följer detta. Framför allt tycker hon att det gäller justitieutskottet.

– I justitieutskottet har man tagit på sig att leka regering. De sitter och skriver fram lagar, skärper straff och lägger väldigt långtgående förslag som kostar jättemycket pengar, säger hon.

Problemet, enligt Skog, är inte bara att utgifterna riskerar att öka utan också att förslagen inte bereds ordentligt.

– Utskotten har inte kapacitet att hantera det, säger hon.

Flera exempel

Skog berättar att Miljöpartiet också sett samma tendens i andra utskott. Bland annat i socialutskottet och utbildningsutskottet. I det senare handlade det om ett C-initiativ att införa en nationell kunskapsmätning efter Pisa-debaclet. Just nu tittar MP på om det också förekommer i ett fall i miljö- och jordbruksutskottet, gällande vattendirektivet.

– Det poppar upp i något utskott varje vecka. Det är som att partierna släppt alla ledamöter i utskotten fria och de fått önska sig vad de vill, säger Skog.

Lobbyister påverkar

En annan effekt som Skog ser är att när förslagen inte bereds i Regeringskansliet utan kommer från utskotten så påverkas dessa i större utsträckning av branschorganisationer.

– När utskotten arbetar med budget har lobbyisterna flyttat fram sina fötter och kommit in i budgetarbetet. En hel del av det som handlar om att stötta företagen under pandemin som kommit genom riksdagen har varit ”copy paste” från branschorganisationernas förslag. Under kriser får man leva med det men det får inte bli ett normalläge.

Svar på tal

Skog är även kritisk mot att V, M, KD och SD vid ett par tillfällen enats om extra ändringsbudgetar. I det senaste fallet för mer pengar till äldreomsorgen. Där får hon dock mothugg av Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

– När coronakommissionen kom med sin rapport var det tydligt att äldreomsorgen var i behov av resurser och strukturella förändringar. Det är ett område där regeringen inte gjort tillräckligt under krisen. Trots 400 miljarder i extra ändringsbudgetar så handlade inte någonting om att stärka äldreomsorgen. Så vår förstärkning med 4 miljarder menar vi var helt väsentlig och riktig i krisen, säger Svantesson till Altinget.

Skog vänder sig inte emot pengarna i sig, men menar att man inte kan lägga den typen av förslag utan en finansieringsplan.

– Jag tror inte att det är något parti som är emot mer pengar till äldreomsorgen. Men beredningen var undermålig och de hade ingen finansiering. Det Kristdemokraterna och Vänsterpartiet säger om finansieringen är inte från samma planet, säger hon.

Minoritet och majoritet

Svantesson däremot hävdar att man som minoritetsregering i ett budgetsamarbete som inte heller har majoritet i riksdagen måste vara lyhörd för majoritetens vilja.

– Att nonchalera en majoritet är odemokratiskt. Istället för att kritisera oppositionen borde man satt sig ner mycket mer och pratat om hur vi löser situationen. Regeringen har varit rätt så ovillig att göra det.

Ramverket

Karolina Skog är dock fortsatt bekymrad och har talat med talmannen om att en kommitté borde se över hur budgetarbetet ska se ut efter krisen.

– Det var så här den ekonomiska krisen på 90-talet skapades. Det var därför ramverket skapades. Jag är jätteorolig att om vi jobbar på det här sättet kommer vi öka statens utgifter på ett ogenomtänkt och oreglerat sätt. Vi behöver stänga slussarna och hitta tillbaka till ordning och reda.

Att oppositionen skulle äventyra det finanspolitiska ramverket håller dock inte Svantesson med om.

– Ramverket kan man inte använda som argument för att få igenom politik som en majoritet är emot.

Däremot delar Svantesson synen på att det kan finnas en poäng att riksdagen ser över om det är något i regelverket som behöver justeras efter krisen.

Forrige artikel Förslag om att införa en ”växeltelefon” till hela det civila samhället Förslag om att införa en ”växeltelefon” till hela det civila samhället Næste artikel Jämn fördelning av potten – nya löner till ÖB och generaldirektörerna Jämn fördelning av potten – nya löner till ÖB och generaldirektörerna
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.