Svantesson nobbar tidig översyn av ramverket – ”Tidslinjen ligger fast”

S, V och MP vill alla skrota överskottsmålet. Socialdemokraterna tycker att det motiverar en tidigare översyn av hela ramverket. Men finansministern säger nej: ”Det är läge att göra den översynen när det är tänkt att göras”.

Med tiden har kritiken mot det finanspolitiska ramverket blivit större från flera olika partier. Den senaste översynen av ramverket genomfördes 2017 och de nya reglerna infördes den 1 januari 2019. Den största förändringen då var införandet av ett skuldankare och en sänkning av överskottsmålet från 1 procent av BNP över en konjunkturcykel till en tredjedels procent av BNP.

Men trots att det förändrade överskottsmålet var ett resultat av en kompromiss så var Socialdemokraterna inte nöjda. S vill istället se ett balansmål och på senare tid har det kravet intensifierats.

Tidigare översyn

Beslut fattades av S-kongressen hösten 2021 och även i budgetmotionen som lades till riksdagen nyligen är kravet med. Socialdemokraterna vill inte heller invänta den ordinarie översynen, som är planerad att starta 2025 med nya regler införda 2027, för att få det på plats.

”Det finns inget egenvärde i att fortsätta betala av på en redan låg statsskuld. Vi vill därför tidigarelägga ordinarie översyn av det finanspolitiska ramverket och övergå till ett balansmål under mandatperioden för att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar”, skriver partiet.

Fler kritiker

Liknande krav framför Vänsterpartiet.

– Om man tittar på det finanspolitiska ramverket är de mål som finns där egentligen inte konsistenta. Om vi håller oss till överskott med en tredjedel av BNP över en konjunkturcykel så har det inneburit en allt lägre statsskuld som är mycket lägre än det skuldankare som också ingår i ramverket, säger Ali Esbati (V) till Altinget.

Även Miljöpartiet vill skrota överskottsmålet.

– Vi vill gå från ett överskottsmål till ett balansmål. Vi har en av de lägsta statsskulderna i världen och i de här tiderna behöver vi göra investeringar istället för att spara, säger Janine Alm Ericson (MP).

Finansministern säger nej

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) och regeringen ser dock ingen anledning att tidigarelägga översynen.

– Tidslinjen för det ligger ju fast. Vi fyra samarbetspartier tycker att det är läge att göra den översynen när det är tänkt att göras och jag har inte fått några propåer från Socialdemokraterna att det skulle vara på ett annat sätt, säger hon till Altinget.

Svantesson försvarar också överskottsmålet.

– Flera partier vill ju gärna ha ett balansmål. I grunden handlar det om att de vill spendera mer pengar. I det här läget är jag glad att vi håller i överskottsmålet och tar ansvar för ekonomin, säger hon.

{{toplink}}

Forrige artikel Kommer ”smyghöjningen” av drivmedelspriserna att upprepas? Kommer ”smyghöjningen” av drivmedelspriserna att upprepas? Næste artikel Stenbecks stiftelse lyfter långsiktig finansiering för civilsamhället Stenbecks stiftelse lyfter långsiktig finansiering för civilsamhället
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.