Så stort kan nästa regerings reformutrymme bli
Sverige går in i en lågkonjunktur. Det slår mot de offentliga finanserna. Men Ulf Kristerssons regering kommer troligen ändå att ha runt 25–30 miljarder kronor för ofinansierade utgifter i budgeten.
En sjunkande BNP-tillväxt, ett försvagat offentligt finansiellt sparande och ett överskridet utgiftstak, spår Ekonomistyrningsverket (ESV) för nästa år, redan innan nästkommande budget är medräknad.
Men det är inte lika dystert som det kanske låter på pappret. Trots att det finansiella sparandet försvagas är det i balans. Och viktigare, det strukturella sparandet tror ESV kommer att ligga en bra bit över nivån på överskottsmålet.
Ofinansierade utgifter
Det gör att det troligen ändå, om man bara tar hänsyn till överskottsmålet, kommer att finnas ett utrymme för ofinansierade åtgärder nästa år. Det som brukar kallas för reformutrymme.
– Det är mellan 25 och 30 miljarder kronor om man skulle gå ner till målnivån på det strukturella sparandet, säger Ann-Sofie Öberg, biträdande prognoschef på ESV, till Altinget.
Utgiftstaket
Men det blir inte lätt att använda reformutrymmet utan att missa andra mål i ramverket. Om det används till att öka utgifterna så kommer utgiftstaket att överskridas med ännu mer än de 18 miljarder som ESV prognosticerar i dag.
Den nuvarande regeringens inställning till utgiftstaket har flera bedömare tidigare kritiserat. Bland annat slog Finanspolitiska rådet larm redan i våras, eftersom den så kallade budgeteringsmarginalen var negativ i regeringens vårproposition.
– Allting talar nu för att man kommer att överskrida utgiftstaket. Det har man inte gjort sedan det här regelverket infördes. Det är klart att det är speciellt, sade Lars Heikensten till Altinget då.
Skulden
Det återstår att se hur en Kristerssonledd regering förhåller sig till det finanspolitiska ramverkets olika delar. Men klart är att det inte kommer att bli lätt att uppfylla alla mål. Till exempel bedömer ESV att skuldankaret är i fara.
Efter att länge ha legat och nosat på skuldankarets övre intervall spår ESV nu att skulden är på väg att bli för låg. Nästa år beräknar myndigheten att den kommer att ligga på 26,5 procent. Det vill säga en bra bit under skuldankarets nedre nivå på 30 procent av BNP.
Alltså skulle det på sätt och vis vara bra om nästa regering lånar mer pengar.
– För Riksgälden kan en för låg skuld bli ett problem. Man behöver ha viss likviditet för att in- och utlåning ska fungera bra helt enkelt. Det är därför man inte vill att den ska sjunka allt för lågt, säger Öberg.
”Tvångströja”
Samtidigt är det svårt att använda de lånade pengarna utan att strida mot överskottsmålet eller utgiftstaket.
– Oavsett om du lånar pengar till att sänka skatten eller till högre utgifter så kommer det innebära att du går med underskott. Då kommer sparandet vara lägre än överskottsmålet tillåter. Det är väl det som kritikerna skulle säga blir någon slags tvångströja, sade Thomas Wilhemsson, utredare ESV till Altinget i juni.
Översyn
Från politiskt håll har också diskussionen börjat bubbla om det behövs tidigare förändringar av ramverket än den planerade översynen år 2027.
En som tycker det är Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati (V).
– Även för den som vill hålla fast vid dagens finanspolitiska ramverk är det uppenbart att det finns inkonsistenser i det. Att exempelvis överskottsmålet och skuldankaret inte går ihop, sade han till Altinget i somras.
Men Elisabeth Svantesson (M), trolig finansministerkandidat i en kommande regering, verkade i somras inte vara särskilt bekymrad över Maastrichtskuldens prognosbana.
– Det är bra att statsskulden är låg, sade hon till Altinget då.
”En förfärlig valrörelse” – hård kritik på eftervalsanalyserna
Norlén nomineras till talman – SD får flest topposter i utskotten
