Regeringen höjer utgiftstaket – men oppositionen vill höja mer
Det blir möjligt för finansministern att spendera mer pengar i framtida budgetar när utgiftstaket höjs med över 100 miljarder kronor per år. Men oppositionspartierna vill spendera ännu mer.
Tidigare i höstas presenterade den nya regeringen sin första budgetproposition. En del som inte fick lika mycket uppmärksamhet som utgiftsposterna var regeringens förslag på att höja de redan beslutade nivåerna på utgiftstaket för 2023 och 2024.
– Osäkerheterna är så stora och en ny regering kan ju fatta ett nytt beslut om utgiftstaket. När vi inte vet hur de närmaste åren blir så är det viktigt att ha ett handlingsutrymme i den här osäkra tiden, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Altinget.
Hundratals miljarder
De tidigare beslutade nivåerna på 1 539 miljarder kronor år 2023 och 1 595 miljarder kronor år 2024 räcker inte, menar regeringen. Därför föreslås en ”finanspolitiskt motiverad höjning” med 124 miljarder respektive 148 miljarder kronor. År 2025 föreslås taket vara uppe på 1825 miljarder kronor.
Vi kan räkna med att dessa nivåer blir beslutade av riksdagen, då en majoritet står bakom budgeten för första gången sedan år 2009. Men även om regeringen inte hade haft majoritet är frågan om just utgiftstaket hade blivit föremål för attack. Oppositionspartierna vill nämligen på olika sätt höja det ännu mer.
V och MP
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i sina budgetförslag lånefinansierade mångmiljardsatsningar på miljö och infrastruktur. För att satsningarna ska följa det finanspolitiska ramverket måste dessa partier höja utgiftstaket ännu mer.
– Vi tittar på behoven och ser att det snarare är oansvarigt att inte använda den offentliga ekonomin för att genomföra de investeringarna. Vi lägger vår ekonomiska politik utifrån utgifter och inkomster. Det är ett rimligare sätt att förhålla sig till än att strikt titta på utgiftstaket, säger Ali Esbati (V) till Altinget.
Vänsterpartiet vill höja utgiftstaket med mellan 89 och 231 miljarder mer än den höjning som regeringen föreslår. Om V skulle bestämma skulle alltså en regering kunna spendera över 2000 miljarder kronor år 2025.
Men Miljöpartiet vill inte vara sämre. I partiets budgetmotion höjs taket med mellan 199 och 228 miljarder kronor för de tre kommande åren.
– Vi höjer det helt enkelt för att vi ser att de investeringar vi nu föreslagit är helt nödvändiga. Vi måste satsa ordentligt på klimatomställningen. Tidsutrymmet minskar. Därför lägger vi en så expansiv budget med lånefinansiering, just för att komma till rätta med det, säger Janine Alm Ericson (MP) till Altinget.
S och C
Socialdemokraterna följer efter regeringens nya nivå på utgiftstak och ändrar sig alltså från de redan beslutade nivåerna som partiet fick igenom i regeringsställning. Skillnaden mot regeringen är att partiet i sitt förslag har en mindre budgeteringsmarginal. Nivån på de takbegränsade utgifterna är alltså högre i Socialdemokraternas budget än i regeringens.
Centerpartiet går på samma linje. Partiet har högre takbegränsade utgifter än regeringen. Men betydligt lägre budgeteringsmarginal. Det gör att nivån på Centerns utgiftstak är mellan 19 och 77 miljarder kronor lägre än regeringens.
– Vi har konstaterat i vår budget att vi håller överskottsmålet med viss marginal över hela budgetperioden. Vi tycker att det är det viktiga. Vi håller fast vid ramverket och överskottsmålet, säger Martin Ådahl (C) till Altinget.
{{toplink}}
Generaldirektör: Omodern havslag riskerar hindra klimatomställningen
Högsta förvaltningsdomstolen: Regeringen har inte brutit någon regel
