Bäddat för finanspolitisk strid om nytt mål

Överskottsmålet ska ses över. Flera partier har redan öppnat för att gå över till ett balansmål eller att slopa det helt. Men andra partier vill ha det kvar. Kommitténs ordförande hoppas ”få en så stor samsyn som möjligt”.

Det har gått sju år sedan överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket sågs över senast. Redan då stod striden mellan partierna som ville ta bort det och de som ville behålla nivån på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Då slutade det i en kompromiss att målet sänktes till en tredjedels procent av BNP. Men bara 10 månader efter det förra beslutet så började ramverket knaka i fogarna.

Nu är det dags för partierna att återigen sätta sig vid förhandlingsbordet. Positionerna har ändrats sedan sist. S, V och MP har redan tidigare kommunicerat att de vill övergå till ett balansmål. Medan de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna länge stadigt har hållit stadigt fast vid överskottsmålet.

Nya positioner

Men redan innan översynen har kommit igång (eller ens formellt beslutats) så började partier flagga för ny inställning.

– Investeringsbehovet i framtiden är stort, i svensk utbildning. Det kan vara infrastruktur. Det kan vara klimatomställningen, inte minst. Laddstolparna måste komma på plats om elektrifieringen ska funka. Då ser vi nu en tid där vi bör gå till ett balansmål i stället, säger partiledaren Johan Pehrson till Sveriges Radio.

I en intervju med Aftonbladet öppnar också KD:s partiledare Ebba Busch för att det behövs betydligt mer lånefinansieringar, något som är svårt att förena med dagens överskottsmål.

– Det är en av delarna som behöver övervägas. Sverige har historiskt sett varit försiktigt med att samarbeta mellan staten och kapitalet. Jag är övertygad om att det är vägen framåt, säger hon.

Skuldankaret

Samtidigt finns det fler potentiella knutar. Vid den förra översynen infördes ett skuldankare som ett nytt inslag i ramverket. Det går ut på att den offentliga bruttoskulden (Maastrichtskulden) ska vara mellan 30 och 40 procent av BNP. I dag är Sverige snubblande nära att gå under 30 procent.

Ett ”problem” som på pappret är lättlöst. Staten kan helt enkelt låna mer pengar. Men då skulle inte överskottsmålet klaras (redan i dag spår Ekonomistyrningsverket att regeringen missar målet för nästa år, trots en stram budget).

Mer lån

Flera partier öppnar för tung lånefinansiering framöver. Socialdemokraterna har kongressbeslut på det. Medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet redan nu i partiernas respektive skuggbudgetar har med lånefinansiering på flera hundra miljarder som i praktiken skulle innebära en övergång till underskott i statens finanser. 

Så även fast flera av de borgerliga partierna nu öppnar för ett balansmål så finns det en del som tyder på att partierna till vänster kommer vilja gå ännu längre och till och med vilja skrota målet, eller ha ett underskottsmål.

Ordföranden: Blir spännande

Den parlamentariska utredningen ska ledas av den tidigare M-statssekreteraren Hans Lindblad, vd på Bankföreningen. På Altingets fråga om det kommer att gå att få alla partier att komma överens svarar han diplomatiskt.

– Det blir naturligtvis lite spännande. Det viktiga är att man gör en bra analys, får fram fakta på bordet. Sen utifrån fakta kan naturligtvis olika delar av kommittén ha olika åsikter hur som helst. Men man får försöka få en så stor samsyn som möjligt.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) är inne på ett liknande resonemang.

– Vi har i grunden en samsyn på ordning och reda. Sen finns det nyansskillnader, säger hon till Altinget.

Det återstår att se vilket eller vilka av partierna som går segrande ur striden. Eller om det landar i en kompromiss som sist. Det går i alla fall att konstatera att ”nyansskillnaderna” i rena pengar kan handla om väldigt många miljarder kronor.

Beslutskedja: Översyn av nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

1/12
2023
1/12
2023
14/12
2023
19/1
2024
5/4
2024
13/6
2024
27/6
2024
28/6
2024
15/11
2024

Forrige artikel Ministern kallar partierna till samtal om gängen Ministern kallar partierna till samtal om gängen Næste artikel Stockholm skrotar betygsbonus: ”Ska kunna lita på betygen” Stockholm skrotar betygsbonus: ”Ska kunna lita på betygen”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.