Helldén tror att ”Sverigekort” kan bromsa trafiktillväxten

Med inspiration från Tyskland vill Miljöpartiet införa ett prisvärt Sverigekort som gäller för all kollektivtrafik. Partiets trafikpolitiska talesperson Daniel Helldén tror att det kan pressa tillbaka ökningen av trafiken på vägarna.

Miljöpartiet kopierar det tyska förslaget om ett gemensamt kollektivtrafikkort som ska gälla i alla regioners kollektivtrafik. Genom att införa ett så kallat Sverigekort vill partiet dels underlätta i hushållens ansträngda ekonomiska läge, dels bromsa upp prisutvecklingen som skett inom kollektivtrafiken och därutöver bidra till att de trafikpolitiska klimatmålen nås. 

Samtidigt brukar trafikforskningen landa i slutsatsen att det är svårt att få till överflyttning från framför allt bilister till kollektivtrafik genom sänkta priser. Morötter fungerar sämre än piskor i detta sammanhang.

Det är också en slutsats som Daniel Helldén, sedan valet riksdagsledamot för Miljöpartiet, delar. Han medger att partiet inte haft möjlighet att beräkna hur stor överflyttningseffekt som förslaget faktiskt får.

– Nej, det har vi inte gjort. Och det är precis så, att när väl en människa har satt sig i en bil så är det svårt att få dem därifrån. Det handlar för dessa snarare om till exempel höjda parkeringsavgifter och sådant som gör det mer bökigt att köra bil.

– Men vi vet ju att på marginalen ger det effekter med morötter. Och då får man se det lite mer långsiktigt.

Hur mycket pang för pengarna?

Här ser han en poäng med att tillkommande pendlare enklare kan välja kollektivtrafiken för pendlingen, men också att fritidsresandet blir ett annat.

– När det blir såhär pass billigt, även när man åker lite längre, så räknar vi med att man tar regionaltåget framför bilen. Det kan därför också i första hand vara så att vi tror att det får en effekt på fritidsresandet.

Men då får en väl inte så stor effekt på klimatmålen?

– Vad vi behöver för att kunna göra en bedömning av det här, är att se på vad som händer i Tyskland, säger Helldén till Altinget.

Varför ska vi då lägga 6,6 miljarder per år på detta?

– Vi vill ju att folk ska åka kollektivtrafik. Och ser du på Trafikverkets prognoser så förutsätter de hela tiden en ökning av trafiken. . Varje år blir det en uppräkning. Men den ska vi med denna typ av reformer hålla borta, och det var det vi lyckades med i Stockholm, säger Helldén och tillägger:

– Och blir man av med den ökningen, så är det otroligt värt framåt i alla beräkningsmodeller. Håller vi borta trafikökningen så klarar vi bättre klimatmålen.

Mer attraktiv klimatpolitik

Han håller dock med om att frågan behöver utredas vidare.

– Men vi måste börja i någon ände. Pourmokhtari pratar om trängselskatter och att sänka hastigheter. Men jag tror att klimatpolitiken skulle bli mycket mer attraktiv, om man samtidigt genomför en sänkning av biljettpriserna.

Samtidigt har det bland kommentatorerna ifrågasatts om det verkligen räcker med 6,6 miljarder per år. Hur har ni landat där?

– Beräkningarna bygger på siffror som vi tagit fram, utifrån beräkningar från RUT, riksdagens utredningstjänst, säger Helldén och hänvisar till två underlag.

– Därtill har vi gjort ett kostnadspåslag på 50 procent. För vi vet ju inte hur många som går från kontant betalning till kort.

Forrige artikel Fackförbund: Region Stockholm och MTR är skyldiga till situationen på pendeltågen Fackförbund: Region Stockholm och MTR är skyldiga till situationen på pendeltågen Næste artikel Läkemedelsrobotar ska regleras i socialtjänstlagen Läkemedelsrobotar ska regleras i socialtjänstlagen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.