Överblick: Sjukvård med utländska ägare utreds och C röstar ja till regeringens budget
Centerpartiet röstar ja till regeringens budget. Regeringen har ny kompromiss i pensionsfrågan. Utländskt ägande i sjukvården ska utredas. Nationella planen för infrastruktur presenteras.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi presenterade under morgonen en kompromiss i pensionsfrågan, som partierna tvistat om under våren. Regeringen är överens med C, V och MP om ett förslag som är en ”förstärkning av de lägsta pensionerna” men också” ytterligare reformer inom pensionsområdet”, skriver SVT.
Förslaget presenteras i dag då pensionsgruppen, där alla partier utom SD, V och MP finns representerade, ska mötas. Men oppositionspartiernas besked är att säga nej till kompromissen.
– Vårt förslag ger alla pensionärer en förbättring medan regeringens förslag bara ger hälften så många stöd. Vårt förslag är betydligt bättre, säger Liberalernas Mats Persson till Svenska Dagbladet.
Budget går igenom
Vid en pressträff meddelar Centerpartiet samtidigt att de kommer rösta ja till regeringens vårändringsbudget på onsdagen. Det innebär att regeringen har tillräckligt stöd i riksdagen och att deras budget går igenom.
– Det blir ett minimalt inflytande till SD, säger partiledaren Annie Lööf enligt Omni.
Utländskt ägande av sjukvård
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) får i uppdrag att göra en studie över utländskt ägande och investeringar i svensk sjukvård och omsorg. De ska ge en bättre bild av hur det ser ut i dag, vilka risker som finns och hur det påverkar säkerheten.
Enligt regeringen kan ägarbolaget till ett av de största vårdföretagen, Capio, vara på väg att köpas upp av en fond med ägare i Förenade Arabemiraten. Säkerheten vid utländska ägare är något som bekymrar socialminister Lena Hallengren (S).
– Vi vet inte vilka bedömningar andra länder kommer göra kring den svenska vården. Kommer vård ges efter behov och kommer sjukhus och vårdcentraler finnas kvar, säger hon till SVT.
Nationella planen presenteras
Ett av riksdagens inspel till den kommande nationella infrastrukturplanen får gehör i regeringens slutprodukt.
Trots tidigare avfärdanden från ministern om att det inte ingår i uppdraget, vände Tomas Eneroth inför trycket från bland annat näringslivet, och för in 3,6 miljarder kronor till ändamålet, vilket kan räcka till strax över hälften av det utpekade behovet.
Några som däremot inte fick gehör, var regionerna som önskat ytterligare medfinansiering till lokala infrastrukturinsatser. De preliminära 42 miljarder kronorna till länsplanerna utökades inte i slutprodukten.
– Jag vet att ni ville ha mer, men tillsammans med medfinansiering till bland annat mitträcken blir detta rekordmycket ändå, argumenterade Eneroth på pressträffen.
Demokrativillkoren: ”Jag tror inte att civilsamhället riktigt har vaknat”
Gd sa upp sig – blir nu vd för Kallak
