KD-ledamot kritisk mot egna ministern – blockerar Nordiskt transportministerråd
(Foto: Tommy Pedersen / TT, Heiko Junge / NTB scanpix / TT, Magnus Liljegren / Regeringskansliet)
Ett enigt Nordiskt råd har sedan 2018 velat se ett nordiskt transportministerråd för att skynda på arbetet med att nå 2030-visionen om världens mest hållbara och integrerade region. Efter att den finska regeringen svängt, blockerar endast Sverige ett inrättande. KD-parlamentarikern i rådet Kjell-Arne Ottosson beklagar den egna regeringens agerande.
Nordiska rådet har satt upp som mål att vara världens mest hållbara och integrerade region vid decenniets slut. Men efter att gränshinder satts upp i flera sammanhang, bland annat under pandemin, har arbetet med att nå målsättningen haltat i flera led.
Samtidigt har arbetet fortsatt med att implementera de beslut som enhälligt togs av rådets ledamöter 2018 för att kunna nå målsättningen. Men ett av de sista som fortsatt återstår är att återinföra ett nordiskt transportministerråd.
Först var både den finska och svenska regeringen motsträviga. Men efter regeringsskiftet i det östra grannlandet har de ändrat position, och nu blockerar bara den svenska regeringen ett inrättande.
Nordiska rådsledamoten Kjell-Arne Ottosson från Kristdemokraterna, som till vardags är miljö- och jordbruksutskottets vice ordförande, har lobbat både mot den egna, och den tidigare regeringen i frågan. Hittills utan att få napp.
– När jag var i opposition så hade jag både interpellation och skriftliga frågor till dåvarande ministern, Tomas Eneroth. Och det jag fick till svar då, var att ”vi samarbetar redan så bra, vi behöver inget ministerråd”. Då ställde jag följdfrågan ”Vad är det för hinder då, att gå vidare med ett råd?”, säger Ottosson till Altinget.
Tidigare erfarenheter ska avskräcka
Det som anges som ett outtalat skäl, ska enligt Altingets källor vara att det svenska motståndet baseras på att man befarar att ett formaliserat ministerrådssamarbete i praktiken ska leda till lägre grad av samarbete. Detta då det var erfarenheten av tidigare formella ministerråd på området.
Dåvarande infrastrukturministern Tomas Eneroth signalerade också det i sitt svar till Kjell-Arne Ottosson.
”Jag ser inte heller i detta läge nyttan av att bygga en ny struktur som på nordisk nivå formellt ska hantera gemensamma planer för transportinfrastrukturpolitiken.”
Kjell-Arne Ottosson köper dock inte det argumentet.
– För om det är sant, då borde vi lägga ner alla ministerråd.
Ottosson är kritisk till den egna regeringens agerande i frågan på rådets session i Oslo i förra veckan. Men har viss förhoppning om att motståndet ska mjukna, även om svaren från den ansvariga ministern Jessika Roswall (M) på sessionsmötet inte övertygade.
– Det tas lite steg i rätt riktning. För även om Roswall inte på något vis lovande något, så tycker vi ändå att vi ser att frågan flyttar sig i en positiv riktning, säger Ottosson, som också satt som ordförande i Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling under årets session.
– Vi hoppas att vi ändå så småningom landar där, att vi kommer dit. För vi har ett helt enigt nordiskt råd bakom det här.
Han fortsätter:
– Jag tycker att det är lite respektlöst mot rådet, när alla länder och partigrupper var med på beslutet som togs 2018. Då kan jag tycka att man i alla fall – som vi föreslog på mötet nu – tar ett ad hoc-ministerråde fram till visionen ska vara nådd 2030. Då kan vi se, hur fungerar det? Fungerar det inte, då tar vi ett omtag. Men då har vi i alla fall lyssnat på rådet och provat.
{{toplink}}
Ytterligare analys
Nordiska Rådet fick beviljat ett stöd under mötet i Oslo att fortsatt analysera frågan, och i februari ska en analys av den befintliga koordineringen av transport och infrastruktur presenteras.
Varför behövs ett ministerråd, om det verkar som det fungerar så bra utan det?
– Av flera skäl. Dels så hade vi representanter för 15 000 åkare på mötet som ville se detta. Dels efterfrågar ganska många av de stora aktörerna, såsom ”String-korridoren” Oslo-Hamburg och ”Sthlm-Oslo 2.55”, det här paraplyet eller helikopterperspektivet. För i infrastruktursatsningarna i våra nationella transportplaner måste vi se längre än till gränsen.
{{toplink}}
Han lyfter exemplet med Fehmarn bält, som när det blir klar riskerar att stöta på en ”kork” när man kommer till Öresundsbron.
– Vi måste klara att se längre stråk över våra nationsgränser. Ska vi klara visionen, där dels satsningarna, dels omställningen, ställer krav, har vi en möjlighet att kunna bidra och hjälpa varandra.
Vad har KD för position i den här frågan?
– När det här beslutet togs 2018 så var alla ledamöter, alla länder, alla partigrupper, med. Vi var med i det beslutet, säger Kjell-Arne Ottosson och fortsätter:
– Förra perioden hade vi samma problem med Socialdemokraterna. För de hade röstat för, men Eneroth och kompani då, bromsade i Sverige.
Altinget har sökt infrastrukturminister Andreas Carlson och dennes stab för att få en förklaring till agerandet. I en skriftligt kommentar svarar inte ministern på frågan om vad motståndet grundar sig på, men han skriver att det är ”samtidigt viktigt att de nya steg som tas skapar ett mervärde i förhållande till alla insatser och samarbeten som redan sker mellan de nordiska länderna.”
{{toplink}}
Förslaget: V ska inte längre verka för EU-utträde
Kommunalråd vill driva på för föräldraledighet – SKR-styrelsen säger nej
