C förespråkar infrastrukturberedning: Bort med lappkast i politiken

Att samla riksdagens alla partier i en beredning för att lägga fast infrastrukturplaneringen skulle ge mer stabila förutsättningar och effektivare utbyggnad, menar Centerpartiet, som förespråkar en reform av sättet som infrastrukturen byggs ut i landet.

Centerpartiet ansluter till den linje som förespråkats av allt fler parter i infrastrukturdebatten, och förordar efter ett beslut på partistämman att en infrastrukturberedning ska inrättas. Med försvarsberedningen som förlaga, ses en beredning med riksdagens alla partier som ett sätt att komma ur ”lappkasten” i infrastrukturpolitiken som skett vid regeringsskiften, menar partiets infrastrukturpolitiska talesperson Ulrika Heie.

Men kan inte en beredning bromsa upp investeringarna ytterligare?

– Nej, tänket är precis tvärtom. Vi vet att vi kommer att behöva satsa mycket mer på infrastruktur framöver. Finns det då en bred samsyn på hur det ska ske, så kan du vara snabbare, och då möter du inte på motstånd på samma sätt, säger Heie till Altinget.

Hon anser att dagens planeringsmodell, med en ny proposition som uppdaterar infrastrukturplanen var fjärde år, i praktiken kan leda till att projekt skjuts upp.

– Många av mina lokala partikollegor blir besvikna varje gång, för att deras projekt skjuts framåt. För även om deras projekt ligger i planen, så kan de hela tiden skjutas framåt och ligga längst bort i planeringen, för att resurserna inte räcker.

Trots att det bitvis har stormat i den förlaga som partiet inspirerats av på försvarsområdet, ses risken för politiska låsningar samtidigt som lägre i en infrastrukturberedning.

– Men det får väl inte bli något säkerhetsråd, där man tänker att någon har veto. Det är klart att man inte kommer att vara helt överens, men bereder man det tillsammans, är alla gemensamt informerade, säger Heie. 

{{toplink}}

Hon ser samtidigt att en beredning skulle leda till en större respekt för planeringsförutsättningarna.

– För det är ju också något som många är irriterade över, att man tycker att det går åt otroligt mycket tid i att ta fram alla planer, säger Heie och fortsätter:

– Nu kan det ju bli så att man säger så här, ”Tidöregeringen, det är ju en majoritetsregering, vi kör.” Men så byter det majoriteten nästa gång och då blir det andra prioriteringar. Kommer stambanorna tillbaka då eller inte? Och vad händer då med alla andra projekt som de också har förväntningar på?

Det är väldigt mycket resurser som går till spillo i dessa steg, menar Trafikutskottsordföranden.

– En sak som man har tittat på nu är ju bara vad har planeringen av de nya stambanorna egentligen kostat? Det är klart att vi kommer behöva utreda något mer än vad som genomförs även i en beredning, men det här med den lappkasten som har blivit, dem ska vi undvika framöver, menar Heie.

Altinget har sökt infrastrukturministern för en kommentar, men Andreas Carlson (KD) har inte återkommit före publicering.

{{toplink}}

Ulrika Heie ser inte heller direkt några förutsättningar för att reformen direkt ska plockas upp och bli regeringspolitik, men tror att förslaget för framtida infrastrukturplanering har potential att få uppbackning framöver.

– I ett läge där det finns en egen majoritet så är det en lockande tanke att bestämma själv. Men jag tänker att relativt många politiker har varit med ett tag, vill vara med ett tag och vill se förändring. Det är ändå det som driver oss och varför vi engagerar oss politiskt, säger Heie och fortsätter:

– Får vi chansen att analysera det här och se att det nog vore ett bra verktyg, då tänker jag att det skulle kunna bli en majoritet för det. Sen kanske inte Andreas Carlson säger direkt att ”Hör ni nu går Centerpartiet med ett förslag om det här, nu stoppar jag allt annat och går på detta.”

– Men jag tänker att det finns en önskan, inte minst från regionernas sida, att få en kontinuitet, en långsiktighet men också en bättre effektivitet i planeringsförutsättningarna.

Vill se finansiering utanför budget

Partiets nya linje innebär också att Centerpartiet vill se mer alternativa finansieringsmedel för att möta upp behoven, menar den infrastrukturpolitiska talespersonen.

– I det här läget där vi behöver så mycket resurser på relativt kort tid, då kan vi inte säga nej, ”inte det och inte det ”, utan vi måste ha allt upp på bordet, säger Heie.

I det program som partiet antog ingår också skrivningar på området: ”För de stora investeringarna av nationellt intresse behöver nya vägar för finansiering prövas. Dagens anslagsfinansiering leder till att investerings- och underhållsskulden växer.”

Men stämman antog dock ingen ny hållning i frågan i sak. Heie menar dock att en tydligare konkretisering av partiets linje kommer att komma framöver, och pekar bland annat också på att fler finansieringsvägar behövs för att inte andra prioriterade åtgärder, som underhåll av befintliga vägnät, ska trängas undan.

Partiet antog samtidigt en ”nollvision om sänkta hastigheter på landsvägar” på stämman, vilket också begränsar möjligheterna till att dessa projekt kan prioriteras bort i en framtida infrastrukturplanering.

– Ska hela Sverige hänga ihop så måste hela infrastrukturen hänga ihop. Jag tror att hela nya stambaneprojektet öppnade upp för att det blev väldigt tydligt att vi behöver investera mycket mer i infrastruktur, säger Heie till Altinget.

Forrige artikel Bohlin (M) om stärkt beredskap: Vänta inte på det perfekta systemet Bohlin (M) om stärkt beredskap: Vänta inte på det perfekta systemet Næste artikel S vill beskatta bankvinster hårdare S vill beskatta bankvinster hårdare
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.