Trafikverkets gd: Förstår att regeringen vill ha bättre koll på pengarna

Hur har det gått att kliva i de nya skorna? 

– Det har varit en intensiv vår. Och jag har haft möjlighet att träffa stora delar av organisationen, vilket jag satt ett stort värde på. Sedan är vi nu på gång igen efter sommaren. Så jag tycker nog att jag är igång.  

Känner du att du formerat ditt team, bland annat fick du precis en ny överdirektör som sällskap?

– Det är ju så jag får ju möjligheten att bygga ett nytt team. Det är flera positioner i ledningen som vi rekryterat till. De kommer i tur och ordning att komma på plats nu.

Du har ju fått hett om öronen direkt på flera fronter. Känner du någon arbetsro?

– Det gör jag. Fast ska man ha det när man har en organisation som Trafikverket egentligen? Det handlar kanske inte om att ha arbetsro, däremot ska det handla om att jag känner mig trygg med uppdraget och vår förmåga. Och det känner jag att jag gör.  

Vad tycker du är mest ansträngande för egen del om man ser till de olika aktuella utmaningarna?

– Ja, jag fick ju tre medskick att tänka på i samband med utnämningen. Det rörde kompetensförsörjning, kostnadsstyrning och kontroll, samt kommunikation och dialog. Och det är tre helt relevanta medskick som jag tagit fasta vid och jobbat väldigt mycket med. Vi har exempelvis ett arbete med fokus på att skaffa den kostnadsstyrning och kontroll som vi behöver i verksamheten. Det innebär verkligheten inte, att vi inte har det i dag. Men vi är inte nöjda med det som skett över tid, när vi har ganska stora kostnadsglidningar i några av våra stora infrastrukturprojekt.

Stora osäkerheter när prislappar ska sättas

Just på det området har arbetet precis tagit en ny vända. Detta efter att Trafikanalys, med stöd av Ekonomistyrningsverket, nu fått i uppdrag att kontinuerligt under de kommande fem åren agera överrock på myndigheten.

Hur ser du på att regeringen anser att det behövs en sådan kontroll av er?

– Jag får vara helt ödmjuk inför det uppdraget och ta den hjälp som erbjuds. Vi ser inte det på något annat sätt än att det är en utsträckt hand som vi ska använda på bästa möjliga sätt. Vi ska just titta på hur vi ska få de arbetsformerna och hur vi kan få den hjälpen. Men vi gör ju även egna viktiga insatser i form av projekt för att få fokus på de här frågorna.

Är det ett tecken på att de inte litar på er?

– Jag vill nog inte påstå att det skulle vara det. Vi har en bra dialog med våra uppdragsgivare och försöker att förklara hur de här utvecklingarna har gått till. Men det är svåra frågor. Det handlar om att göra kostnadsberäkningar i ett väldigt tidigt skede med många osäkerheter. Så vi tycker att det är bra att vi får det här uppdraget och att vi också får hjälp med det. Vi har ett ansvar att hushålla med de skattemedel vi får tillgång till.

Stora pensionsavgångar stressar

Men Maiorana pekar samtidigt på att den kanske största utmaningen för myndigheten ligger i ett av de andra K:na i uppdraget: Kompetensförsörjningen.

Med stora pensionsavgångar på gång är det centralt att leta efter ny kompetens på en ”överhettad arbetsmarknad”. Men först och främst anser Maiorana att det är viktigt att vårda den kompetens som finns på myndigheten idag.

– Det första fokuset är att våra medarbetare ska känna sig nöjda och trygga med sin arbetsgivare.

Problem även på tidigare hemmafronten

Men trycket på myndigheten kommer också på mer personliga fronter för Maiorana.

För bara någon vecka sedan kallades Trafikverket, tillsammans med flera tågoperatörer, upp till infrastrukturdepartementet för att stå till svars för sommarens tågkaos.

För Trafikverkets del har kritiken framför allt varit inriktad på att verkets trafikplanering inte kunnat sköta sin uppgift fullt ut, vilket försvårat för tågtrafikanter och operatörer, då tåg ibland inte kunnat planeras in förrän bara någon vecka innan avgång.

Och detta är samtidigt ett av de ansvarsområden som låg på Roberto Maioranas egna bord innan han tog klivet upp att bli generaldirektör.

Såg du detta komma?

– Det är ett komplext område att göra en systemutveckling. Så att ja, vi såg utmaningen i att detta skulle komma. Men kanske inte på det här sättet.

Transportstyrelsens hot om vite ”allvarligt”

Nu har myndigheten press på sig att sjösätta ett nytt system för trafikplaneringen, som förutom att det ska bli enklare och effektivare, också riskerar att även det dras med vissa barnsjukdomar. Men Maiorana har gott hopp.

– Vi utvecklar nu ett system som vi verkligen tror kommer att förändra sättet vi planerar på.

Om inte problemen är lösta och det nya systemet är på plats till årsskiftet, riskerar samtidigt myndigheten att dra på sig ett vite efter att Transportstyrelsen lagt ett föreläggande. Men den planen ska hålla, menar generaldirektören.

– Det kommer vi. Och det är en fråga som vi tar på fullt allvar. Att Transportstyrelsen ger oss ett föreläggande är allvarligt. Vi ska göra allt vi kan för att det inte ska leda till viten.

”Sverige tjänar på stabil infrastrukturplanering”

Den politiska debatten är hög i frågan om infrastruktur också fortsatt, trots att nationella planen sattes i juni.
Moderaterna säger nu att de vill göra förändringar i liggande plan, och likaså även Vänsterpartiet och Miljöpartiet tidigare.
{{toplink}}
Hur ser du på att det pratas om att förändra befintlig plan långt tidigare än om fyra år?

– Såhär. Fyra år går ganska snabbt. Sedan är det så att jag tycker att det sker en hel del uppdateringar och justeringar även i planen i dag, säger Maiorana och fortsätter:

– Jag ska säga såhär, att med den kunskapen som jag har nu, så är jag osäker på att det blir bättre. Sedan förstår jag att det kan finnas en diskussion om innehållet, framför allt när vi står inför ett val. Men vi ska nog ändå jobba för en viss långsiktighet i de här viktiga infrastrukturprojekten. Sedan tycker jag absolut att vi kan diskutera att hitta ett arbetssätt där vi är mer anpassningsbara och snabbfotade som en del i planeringen. Men jag tror att Sverige tjänar på att ha en ganska stabil infrastrukturplanering.

Apropå frågan om arbetsro?

– Vi ska komma ihåg att även entreprenörer tycker att fem år är en väldigt kort horisont. Vi får inte bli fartblinda och tappa perspektiven.  

jacob@altinget.se