Norska utpekade Nato-gränssatsningar pressar inte fram svensk omprioritering
(Foto: LKAB)
De öst-västliga ”Natogräns”-upprustningarna i Norge förväntas inte leda till stora omprioriteringar av motsvarande objekten i den svenska grundkalkylen, enligt flera Trafikverksexperter Altinget varit i kontakt med.
Ett återkommande inspel bland de instanser som svarat på Trafikverkets underlag är att Försvarsmaktens behov till följd av Natointrädet inte ska tränga undan andra behov i infrastrukturplaneringen.
Det lyftes bland annat av regionerna runt Mälardalen, som i sitt remissvar tryckte på att försvarets behov ska täckas genom beslut utanför den Nationella transportinfrastrukturplanen.
Men när det kommer till flera av de främsta utpekade projekten som lyfts fram i norska regeringens förslag till plan som centrala ur Natoupprustningsperspektiv, så ser inte Trafikverkets experter att satsningarna på den norska sidan gränsen förändrar situationen för motsvarande objekt på den svenska sidan.
Det rör bland annat upprustningen av Malmbanan.
– Vi har redan motsvarande åtgärder på svenska sidan i vår nationella plan, säger Nils Ahlm, strategisk planerare på Trafikverket, till Altinget.
Antal utpekade projekt
När det norska förslaget till nationell infrastrukturplan lades fram av minoritetsregeringen Støre lyftes särskilt ett antal projekt.
Dels satsningar på E14 mellan Trondheim och riksgränsen mot Östersund, dels satsningar på Ofotbanen från Narvik till riksgränsen, som övergår till Malmbanan mot Kiruna. Senare i den norska planperioden lyfts också satsningar på Kongsvingerbanan – som går över till järnvägen i Värmland.
Tillsammans med flera förstärkningar av länsvägar över gränsen ska dessa åtgärder förstärka den öst-västliga korridoren i försvarssamarbetet, som pekas ut som central för att få till bland annat truppförflyttningar. Den svenska Försvarsmakten har också skickat in flera inspel till den fortsatta planprocessen som nu pågår i Sverige, men dessa är inte offentliga.
Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) vill se snabbspår för beslut om Natovägarna.
– Det är angeläget att samarbeta med våra allierade nu i Nato och vårt grannland Norge för att de åtgärder som görs på norsk sida, respektive svensk sida, ska synkas i så stor utsträckning som möjligt, sade Carlson i samband med att den norska planen presenterades.
Ska göras redo för möten med bredare fordon
Men när det kommer till förstärkningarna av E14 på den norska sidan, ser just de dock inte ut att förändra trycket på upprustning i Sverige.
I alla fall enligt den information som Jon Hansson, strategisk planerare för E14 i Sverige på Trafikverket, tagit del av.
– Vi vet hur den svenska sidan ser ut. Svenska sidan är i förhållandevis bra standard, säger Hansson till Altinget.
Det råder vissa kapacitetsproblem på några sträckor vissa delar av dygnet redan i dag, men de ska Trafikverket redan nu analysera med berörda parter inför eventuellt upprustning.
– Men det är klart, vid viss ökad trafik från Norge, påverkas vissa delar av E14 mer. Men sedan vet vi inte hur mycket trafik det blir.
”Det klarar vi”
En uppdatering för att klara tyngre trafik och trupptransporter från den norska sidan bedöms samtidigt också kunna hanteras på den svenska sidan, då liknande åtgärder redan vidtagits.
Men skulle trafikmängden öka kraftigt, förändras eventuellt objektens status också i Trafikverkets kalkyler som pekar ut vilka objekt som bör prioriteras.
– För händer det saker och ting som inte finns med i vår basprognos, så har vi möjlighet i känslighetsanalyser att titta på vad det innebär för prioriteringar av utvecklingsinsatser, säger Jon Hansson.
Han drar en parallell till satsningarna på den parallella järnvägen som också går från Trondheim till Sundsvall, där det tidigare beslutet att elektrifiera järnvägen på norska sidan gjort att trycket på utvecklingsinsatser ökat i Sverige.
– Då är det en ännu större händelse än det vi ser på väg, eftersom det kommer att innebära att mer trafik kommer att gå över gränsen.
Stortingsförhandling väntar
Förslaget från den norska minoritetsregeringen ska nu behandlas i Stortinget. Beroende på var S- och C-regeringen får sitt stöd i parlamentet, kan också objekten förändras innan beslut är taget.
Men effekten av satsningen på Ofotbanan/Malmbanan, där det bland annat föreslås två nya mötesstationer, bedöms i ett första skede inte föranleda ytterligare åtgärder på svenska sidan än de som redan annonserats.
– Det som händer är att man flyttar flaskhalsen kapacitetsmässigt från norska till svenska sidan, säger Nils Ahlm, strategisk planerare på Trafikverket, till Altinget.
– Men för att man ska behöva exempelvis bygga dubbelspår hela vägen, krävs det en avsevärd ökad trafik. Vi förstärker redan idag stråket som helhet. Men investeringen i sig skapar inte en sådan trafikökning att det kommer att märkas.
En förstärkning av Kongsvingerbanan, som föreslås ske senare i den norska planperioden, påverkar inte heller den svenska sidan med järnvägen mellan Oslo och Stockholm. Men det är av en annan anledning:
– För den svenska sidan slår redan i, eller ligger till och med över, den teoretiska kapaciteten, säger Jimmy Grandin, strategisk planerare på Trafikverket till Altinget.
De många objekten där som inte tog sig in i svenska planen 2022, är därför oavsett prioriterade framöver. Men pressen skulle dock öka på svenska åtgärder, om Norge går vidare med sina planer.
– Men då ska man komma ihåg att flera av deras förstärkningar ligger senare i planperioden, fortsätter Grandin.
Fler projekt ska samarbeta tätare
Ett tätare samarbete mellan norska Jernbanedirektoratet och svenska Trafikverket har samtidigt precis dragit i gång, för att fördjupa redan befintlig samverkan kring hur olika satsningar på respektive gräns påverkar varandra.
Där ingår exempelvis upprustningen av järnvägen Göteborg-Oslo, respektive Stockholm-Oslo-banorna. Däremot ingår inte vägsidan i Norge, då Statens vegvesen inte fick samma uppdrag i sitt regleringsbrev.
– Det är bara Jernbanedirektoratet som ingår på den norska sidan, säger Jimmy Grandin, strategisk planerare och en av medlemmarna i forumet.
Liberalerna vill reglera klasstorlekar
Carlson om E22-kaoset: ”Trafikverket bad inte om hjälp”
