Hälften av civilsamhällets pandemistöd gick till idrottsförbund
Under 2021 betaldes nästan 3,2 miljarder kronor ut i coronastöd till aktörer inom civilsamhället. Idrottsförbund fick ta emot hälften av dessa bidrag. ”Det handlade i huvudsak om kompensationsstöd, inte om återstartspengar”, säger Riksidrottsförbundets generalsekreterare Stefan Bergh.
År 2021 var samhället fortsatt i pandemins grepp, civilsamhället drabbades hårt och arbetade under ansträngda förutsättningar. Mer än hälften av de närmare 3,2 miljarderna till civilsamhället landade hos idrottsförbund, enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).
Om man dessutom räknar in direktstöd till idrottsföreningar handlar det om 66 procent av det totala stödet.
– Ja, vi fick stöd för de ekonomiska konsekvenser pandemin orsakade. Och det är viktigt att förstå att pengarna inte har stannat på förbundsnivå. 95 procent av det som gick via förbunden hamnade hos idrottsföreningarna för att kompensera deras bortfall. Det kunde handla om stora, inställda motionslopp eller publikbortfall hos seriefotbollen, säger Stefan Bergh till Altinget.
90 procent kompensationsstöd
Tio procent av de 1,5 miljarderna till idrottsförbunden bestod av återstartsstöd, enligt uppgifter som SCB tagit fram för Altingets räkning.
Patrik Schröder på Fremia var en av dem som tidigt ifrågasatte fördelningen inom civilsamhället. I en intervju med Altinget i januari förra året menade han att det fanns ett mönster för stödarbetet under pandemin. Först kommer näringslivet, sedan hakar man på civilsamhället och då främst idrott och kultur. Först därefter satsar man på exempelvis utsatta kvinnor och hemlösa, sade han då.
{{toplink}}
– Det är glädjande att den här statistiken nu kommer och att det sätts siffror på det vi hela tiden har trott. De bekräftar bilden av att stödet till civilsamhället i huvudsak gick till idrott och kultur. Det var bra, de behövde det. Men där fanns andra delar av civilsamhället som också hade behövt stöd och som inte fick lika mycket, säger Patrik Schröder till Altinget.
Påverkansarbete gav resultat
En av orsakerna till detta tror han är att många aktörer jobbade hårt för att få politikernas att uppmärksamma de egna behoven.
– Vi som talade för ett bredare civilsamhälle bidrog till att en del av de stöden kom loss, men vi kanske behöver stärka vårt påverkansarbete för att hamna i paritet med andra samhällssektorer och andra delar av civilsamhället, säger Patrik Schröder.
Louise Eklund är statistiker på SCB.
Fanns det något i statistiken för 2021 som förvånade dig?
– Att stöden till idrott sticker ut så pass mycket, för 2020 låg de på en betydligt lägre nivå. Idrottsförbunden fick 304 miljoner eller 15 procent av stöden 2020. Men 2021 var de uppe i hälften med 1,5 miljarder, säger hon till Altinget.
– Det har mycket med att idrotten var så pass hårt drabbad under 2021. Stöden kom igång på allvar först då och det var fler utbetalningsomgångar, säger hon.
Stöden till rekreation och kultur, där idrottsrörelsen utgör den största gruppen, tog emot närmare 2,4 miljarder. Rekreation och kultur mottog därmed 76 procent av det totala stödet till civilsamhället.
En ökning jämfört med 2020
Mellan 2020 och 2021 ökade coronastöden till civilsamhället sammanlagt med 51 procent. Ökningen fördelar sig ojämnt mellan de olika typerna av bidrag. Hyresstöd och sjuklöneersättningar minskade med 20 respektive 58 procent, samtidigt som stöden till idrottsförbund ökade med 402 procent.
Klart med gemensamma mål mot antibiotikaresistens
SD:s prioriteringar: Gränsstängsel och mindre makt åt EU
