Helldén om Gubbängen: ”Det köps och säljs hela tiden”

Oppositionens ilska över försäljningen av Gubbängens gymnasium i Stockholm har riktats särskilt mot Miljöpartiet, som röstade för. ”Det har inte varit skolverksamhet från kommunens sida på 40 år i den lokalen. Engelska skolan har ju varit där sen 1998”, förklarar MP:s Daniel Helldén för Altinget.

Det var i slutet av januari som försäljningen av bland annat Gubbängens gymnasium återremitterades i kommunfullmäktige i Stockholm. Sedan dess har en ilsken politisk debatt rasat om försäljningen av lokalerna till Internationella engelska skolan, som tills nu alltså har hyrt fastigheten. ”Vi ger nu Miljöpartiet chansen att göra det rätta”, twittrade Vänsterpartiet i Stockholm då, medan partiets företrädare, oppositionsborgarrådet Clara Lindblom uppmanade den blågröna majoriteten att ”sluta springa skolföretagens ärenden”.

I måndags beslutade emellertid kommunfullmäktige att sälja såväl fastigheten i Gubbängen, som ytterligare en gymnasieskola i Tensta. Däremot återemitterades nu andra fastighetsförsäljningar, om ungefär 1,5 miljarder och får vänta till nästa fullmäktigemöte.

Svekdebatt mot Miljöpartiet

Ilskan är nu stor i Stockholmsoppositionen. Oppositionsborgarrådet Karin Wanngård (S) kallar beslutet ”långsiktigt dåligt för stadens ekonomi och för skattebetalarna”, medan Vänsterpartiet riktar särskild ilska mot att Miljöpartiet röstade för försäljningen.

– Så sent som i söndags stod Miljöpartiets skolpolitiska talesperson i SVT och propagerade mot vinster i välfärden och marknadstänkandet i skolan. Dagen efter säljer hennes egna partikamrater ut gemensamt ägda fastigheter till en av de största skolkoncernerna. Det är många som är ledsna och besvikna på MP nu, och det förstår jag, säger Clara Lindblom till Dagens Nyheter.

Helldén: ”Det köps och säljs hela tiden”

Miljöpartiet har duckat mediekommentarer och hänvisat till Moderaterna, men Altinget fick tag i trafikborgarrådet Daniel Helldén som förklarar hur det kommer sig att Miljöpartiet landade i det beslut man slutligen fattade.

– Stockholm äger en enorm massa fastigheter. Det köps och säljs hela tiden. När vi har arbetat med det här så har vi betraktat det som en fråga om en fastighet som säljs. Staden säljer hela tiden fastigheter som vi inte längre har behov av, säger han till Altinget. 

Helldén påtalar också att kommunen inte drivit någon skolverksamhet i lokalen på flera decennier. 

– Det har inte varit skolverksamhet från kommunens sida på 40 år i den lokalen. Engelska skolan har ju varit där sen 1998. Detta har egentligen inget att göra med Engelska skolan, utan det är en lokal som staden inte behöver. Man ändrar fastighetsbeståndet helt enkelt.

Men just att det är en skola. En skola som dessutom har vinstintresse. Det har ju kritiserats av Vänsterpartiet bland annat. Hur ser du på den kritiken?

– Vi har en hel del friskolor. Den stora merparten av dem är vinstdrivande. Jag stödjer helt och fullt den linje partiet har på central nivå att vi inte ska ha vinstdrivande skolor på det sättet. Man måste begränsa det. Det i sig är inget konstigt.

Får loss pengar till nya skolor

Helldén förklarar vidare att försäljningen innebär pengar in i Stockholms stads kommunala skolverksamhet.

– Här sitter en verksamhet som har funnits i 24 år som hyresgäst och vill ta över fastigheten. De vill renovera skolan för över 100 miljoner. I stället för att vi pytsar in skattemedel i byggnaden så får vi ett par hundra miljoner som vi kan lägga i de nya kommunala skolorna, som vi bedömer behövs. Vi får som stad loss en hel del pengar vid försäljningen och samtidigt har vi beslutat att lägga över 6 miljarder på nya skolor.

,

Forrige artikel Överblick: Klartecken till ny gruva och SAS vill ha 12 miljarder från staten Överblick: Klartecken till ny gruva och SAS vill ha 12 miljarder från staten Næste artikel MP:s riksdagslista i Stockholm klar – Daniel Helldén ett av toppnamnen MP:s riksdagslista i Stockholm klar – Daniel Helldén ett av toppnamnen
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.