Historiskt stort avtal – danska staten går in som delägare i havsvindparker

En överenskommelse om ramverket för den största upphandlingen av havsbaserad vindkraft i dansk historia föll på plats på tisdagskvällen.

Förutom regeringens tre partier är sju andra partier från båda sidor av Folketinget med i överenskommelsen.

I dag håller 2,3 gigawatt havsbaserad vindkraft på att installeras i danska vatten, men med det nya avtalet är Danmark på väg mot nio gigawatt år 2030, vilket enligt regeringen kan bli 14 gigawatt några år senare om de många nya gigantiska vindkraftverken i havet byggs lite närmare varandra än vanligt.

Varje gigawatt havsbaserad vindkraft kan säkerställa grön el för en miljon danska eller europeiska hushåll.

– När turbinerna snurrar kan vi täcka hela vår elförbrukning med grön el – till och med i en sådan utsträckning att vi också kan bidra till Europas gröna omställning och försörjningstrygghet, säger klimatminister Lars Aagaard (M) i ett pressmeddelande.

Staten måste vara delägare

Av avtalets nio gigawatt är sex klassiska havsbaserade vindkraftparker – tre i Nordsjön utanför Ringkøbing, en i Hesselø norr om Själland, en i Kriegers Flak i Östersjön och en i Kattegatt – som kommer att samägas av staten.

Det kommer att ge staten intäkter för välfärd och potentiellt statligt stöd till energiön Bornholm, vilket kommer att säkerställa de sista tre av de nio gigawatt kraftproduktion.

I förhandlingarna ville regeringen att staten skulle äga 25 procent av de enskilda havsbaserade vindkraftparkerna, men efter påtryckningar från näringslivet, Konservative och Liberal Alliance sänktes detta till 20 procent.

Green Power Danmark, vindkraftsindustrins språkrör, är nöjd med detta, organisationen anser att en del av "ogräset" i regeringens förslag har rensats bort.

– Statens ägarandel har minskat i förhållande till regeringens förslag och det blir en tydlig armlängds avstånd mellan näringslivet och den politiska nivån. Ansträngningar kommer också att göras för att undvika att försena byggandet. Men det ska bli intressant att se hur investerare och utvecklare reagerar på att staten är med som aktör, säger Kristian Jensen, vd för Green Power Danmark.

Staten blir delägare i havsbaserade vindkraftsprojekt via ett nybildat statligt bolag, som skjuter till eget kapital som garanterar staten en ägarandel på 20 procent i de enskilda projektbolagen. Eftersom det uppskattas att havsbaserade vindkraftparker kommer att kosta mer än 100 miljarder danska kronor är det ingen liten förändring att staten är på väg att investera i havsbaserad vindkraft.

Krav på ny natur i havet

De sex gigawatten klassiska havsbaserade vindkraftparkerna erbjuds utan statligt stöd – i stället måste anbudsgivarna delta i budgivning genom att erbjuda staten en fast årlig koncessionsersättning under 30 år för rätten att använda havsområdet. Den som bjuder högst vinner.

Det danska regeringskansliet har tidigare uppskattat att detta skulle kunna ge staten intäkter på cirka 13 miljarder danska kronor under livslängden för de havsbaserade vindkraftparkerna på 30 år.

Som något nytt ingår det också i antagningskravet för att delta i upphandlingen att ett antal natur- och miljökrav uppfylls. Koncessionshavaren måste till exempel systematiskt övervaka natur- och miljöeffekterna av sin egen havsbaserade vindkraftpark samt använda återanvändbara blad på vindkraftverken.

Två av de havsbaserade vindkraftparkerna kräver också naturinkluderande design, vilket innebär att vindkraftverken måste installeras för att gynna den marina naturen.

Det nya avtalet kanaliserar också 500 miljoner danska kronor till en fond för marin natur som ska gå till att skapa livsmiljöer för djur och växter i havet.

– Danska havet är i djup kris med förlorade livsmiljöer och minskade fiskbestånd. Därför är det angeläget att påbörja restaureringen av vår marina natur och en marin naturfond kan vara en viktig katalysator för detta arbete, säger Maria Reumert Gjerding, ordförande för den danska naturskyddsföreningen.

Tajt schema

Den nya politiska överenskommelsen innehåller också ett beslut om energiön på Bornholm, som beräknas vara klar senast 2030.

Men "tidsplanen är snäv" och "det finns en betydande risk för försening av projektet", enligt avtalstexten, som också enades om att staten måste vara redo med 17,6 miljarder danska kronor i stödutbetalningar för att få projektet slutfört.

Det är dock ett subventionstak, eftersom tjänstemän tidigare har uppskattat att 31,5 miljarder danska kronor i statliga subventioner kan behövas.

Pengarna ska bland annat gå till en ny cirka 170 km lång kabel från Bornholm till Själland och landarbeten på ön i Östersjön.

"Parterna i avtalet erkänner att om inga anbud mottas för att etablera havsbaserad vindkraft under det fasta subventionstaket kommer projektet inte att realiseras. Som ett resultat kommer det initialt att finnas strandade kostnader på cirka 1,2 miljarder danska kronor, som måste finansieras om projektet avbryts", står det i avtalstexten.

Statligt stöd till energiöar ger anledning till oro

Detta väcker nya tvivel om energiöarna, som var den tidigare socialdemokratiska regeringens stora gröna prestigeprojekt, enligt Peter Mogensen, chef för Kraka Advisory.

– Politikerna avviker definitivt från förutsättningen att Energiø Bornholm måste vara lönsamt genom att tillåta upp till 17,6 miljarder danska kronor i subventioner under en 20-årsperiod. Det är förstås allt annat än lämpligt, säger han och tillägger:

– Varför politiker insisterar på att projektet genomförs med så massiva statliga stödbehov är oklart när andra havsbaserade vindkraftsprojekt förväntas vara bra affärer för staten.

Danska handelskammaren är också bekymrad över avtalets avsnitt om Energiø Bornholm.

– Danska Handelskammaren stödjer Energiø Bornholm, men är självklart bekymrad över det plötsliga stora behovet av statligt stöd och efterlyser därför möjligheter att utforska en energiö som ger samma mängd grön el och ökad försörjningstrygghet, men som samtidigt kan levereras billigare och utan snedvridning av konkurrensen, säger Ulrich Bang i en skriftlig kommentar.

Artikeln är en översättning från Altinget.dk

mj@altinget.dk