Innovationsföretagen: Att skicka fakturor är förlegat  

Bara i Sverige skickas över 800 miljoner fakturor varje år. Att skicka en faktura kunde tidigare vara ett sätt att underlätta en transaktion, men kan med dagens utveckling upplevas både ineffektivt, omodern och förlegat. Det skriver Anders Persson, chef för strategisk utveckling och internationella frågor på Innovationsföretagen.

Af Anders Persson
Chef för strategisk utveckling och internationella frågor på Innovationsföretagen

Ineffektiva affärstransaktioner med långa betaltider mellan företag utgör i dag snarare ett allvarligt hinder för svensk sysselsättning och konkurrenskraft. Trots en ökad digitalisering och AI:s inträde på marknaden så fortsätter företag att genomföra affärstransaktioner på ett föråldrat och ineffektivt sätt.

Så här kan det inte fortsätta

Fortfarande skickar företag fakturor och reglerar villkor som motverkar ett effektivt och konkurrenskraftigt näringsliv. Trots att regleringen av transaktionen skulle kunna ske momentant.

Europeiska företag har i genomsnitt obetalda fordringar på andra företag på hissnande 10,5 biljoner euro. Pengar som företagen i genomsnitt får vänta 63 dagar på att få betalda i Sverige. Pengar som behövs för att investera, anställa och utveckla nya tjänster och varor. Med dagens system utsätts företagen för risk, ökade transaktionskostnader, försämrad kreditvärdighet och försämrad likviditet. I värsta fall blir fakturan aldrig betald vilket leder till ökat antal konkurser bland i grunden välmående företag. Sverige och EU förlorar sysselsättning, investeringar och pengar till välfärd. Så här kan det inte fortsätta.

Så effektiviserar vi 

Låt oss utforska detta ur ett nationalekonomiskt perspektiv och analysera hur kortare betaltider gynnar både EU och Sverige:

Positiva effekter av kortare betaltider

  • Effektivisera betalflöden i näringslivet: Korta betaltider är en central faktor för att göra EU:s ekonomi mer konkurrenskraftig. När företag snabbt får betalt för sina varor och tjänster minskar kapitalbindningen, investeringskapaciteten ökar och den inre marknaden stärks. 
  • Förbättrad Likviditet: Kortare betaltider minskar risken för likviditetsproblem hos företagen. När SME-företag får betalt i tid kan de fokusera på tillväxt och innovation istället för att kämpa med kassaflödesutmaningar. 
  • Stärkt Konkurrenskraft: Genom kortare betaltider mellan företag skapar vi förutsättningar för alla företag att växa på lika villkor. I dag hämmas företagen av ålderdomliga traditioner och ineffektivitet i betalflöden mellan företag.

Ett försök att komma till rätta med problemet är EU-kommissionens förslag till reglering. Regleringen är en del av SME relief package och fastställer tydliga och enkla regler för betaltider.

Genom att införa en maxgräns på 30 dagar för betalningar mellan företag synliggör politiken vikten av att effektivisera betalflöden mellan företag för att stärka Europas och Sveriges konkurrenskraft.

Sätt ner foten, politiker 

Förhoppningsvis är den föråldrade hanteringen av fakturor med långa reglerade betaltider mellan företag, precis som papperskvitton, något vi snart förpassat till historien. Men just nu går utvecklingen åt fel håll, betaltiderna ökar, företagen kämpar med bristande likviditet och företag går i konkurs.

Nu måste politiken sätta ner foten och motverka de krafter som gynnas av en ineffektiv marknad. Sverige och Europa kan vara den mest attraktiva marknaden för investeringar och företagande. Men då krävs modernisering, en tro på den tekniska utvecklingen, digitalisering och innovation. Och framförallt måste vi göra upp med föråldrade synsätt och traditioner.

Regeringen måste kliva fram och konstruktivt stötta EU-kommissionens ambitioner att korta betaltiderna. Att företag ska kunna betala sina fakturor på max 30 dagar är högst rimligt. Det är dags att stärka näringslivets konkurrenskraft och ge SME-företagen de verktyg de behöver för att blomstra.

Forrige artikel Unga med funktionsnedsättning riskerar bli utan tandvård Unga med funktionsnedsättning riskerar bli utan tandvård Næste artikel Replik: Lösningen på plastkrisen ligger i producentansvar, inte förbud Replik: Lösningen på plastkrisen ligger i producentansvar, inte förbud
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.