Japan rustar upp och närmar sig Nato

Vid Natos toppmöte i Vilnius förra månaden var Japan en lika viktig punkt på dagordningen som Sverige. Redan i maj offentliggjordes Natos planer om att öppna ett sambandskontor i Tokyo, vilket vore det enda av sitt slag i Indo-Pacific.

Japan medverkade vid mötet som ett av fyra partnerländer från denna region, och blev det första att ingå ett så kallat individuellt skräddarsytt partnerskapsprogram med Nato. Avtalet fokuserar på maritim säkerhet och ökad koordinering mellan Nato och Japans militära styrkor, men berör även frågor som cybersäkerhet och säkerhet i rymden.

Utvecklingen speglar Natos växande regionala intresse. I Vilnius sade generalsekreterare Jens Stoltenberg att Peking noga följer händelserna i Ukraina för att väga in dessa i framtida beslutsfattande.

Japans premiärminister Kishida Fumio varnade å sin sida för att vad som sker i Ukraina i dag kan ske i Östasien i morgon, och prisades av Stoltenberg för att stödja Ukraina och haka på sanktionerna mot Ryssland.

Bevara efterkrigstidens världsordning 

För Tokyo är det viktigt att stödja Ukraina. Dels då man själv vill ha stöd om en liknande situation uppstår kring de territoriella dispyter som existerar med Kina och Ryssland. Dels vill Japan bevara efterkrigstidens världsordning, som tjänat landet väl både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.

Redan i mars 2022 uttryckte över 85 procent av befolkningen stöd för Kishidas snabba reaktion på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I slutet av fjolåret antog Japan vidare en ny nationell säkerhetsstrategi, tillsammans med beslut om rejäl upprustning.

När strategin senast uppdaterades 2013 beskrevs Ryssland och Kina som ”strategiska partners”. Nu talade Kishida i stället om en ”historisk vändpunkt” som gör det nödvändigt för Japan att utveckla kapacitet för motattacker i form av robotar som kan nå mål inne i Kina, Ryssland och Nordkorea.

Pacifistisk försvarsbudget på 66 miljarder dollar

Till en början ska hundratals Tomahawks köpas in från USA, sedan ska den egna vapenindustrin utveckla inhemska motsvarigheter. Detta är banbrytande i ljuset av Japans pacifistiska efterkrigskonstitution, vars nionde artikel förbjuder krig som en metod att lösa konflikter den japanska staten är inblandad i.

I takt med ökade spänningar har dessa lagar gradvis uppluckrats. 2015 lyckades premiärminister Abe Shinzo få till en omtolkning av grundlagen som möjliggör ”kollektivt självförsvar” med allierade även utanför landets gränser. Men Abe hade bara kunnat drömma om de nya satsningarna på försvarsbudgeten.

Det tidigare riktmärket på en procent av BNP ersätts med en målsättning på två procent, som dock även innefattar utgifter för nationell säkerhet. Då Japan är världens tredje största ekonomi förväntas militären få 66 miljarder dollar år 2027, jämfört med fjolårets 40 miljarder dollar. Det är mer än något annat EU-land och ungefär lika mycket som Storbritannien. 

Frankrike motsatte sig Natokontor i Tokyo 

I december 2019 nämndes Kina för första gången i ett officiellt Nato-dokument. I fjolårets viktiga strategiska dokument fastslog Nato att utvecklingen i Indo-Pacific även riskerar påverka säkerheten för Europa och USA.

Icke desto mindre motsatte sig Frankrike sambandskontoret i Tokyo, enligt uppgift för att undvika ökade spänningar med Kina. Kontoret nämndes därför inte i kommunikén efter mötet i Vilnius. Stoltenberg vill fortfarande att det blir av, men då måste han även lyckas övertyga Tyskland, som också uttryckte motstånd i sista stund.

Bilaterala samarbeten reaktion på Trump 

Men Japan sitter ingalunda still och väntar på konsensus inom Nato. I höstas uppgraderades ett säkerhetspolitiskt avtal med Australien, som blir det första landet vid sidan av USA där japanska trupper ska öva regelbundet.

I våras ingick Japan ett nytt strategiskt partnerskap med Storbritannien som innefattar utökade militära övningar och koordinering. Storbritannien och Japan ska även utveckla nästa generations stridsflygplan tillsammans med Italien, vars patrullbåtar under årets gång anlöpt i japanska hamnar.

Ett närmande har även skett med ärkefienden Sydkorea sedan den konservativa presidenten Yoon Suk-yeol tillträdde i fjol. I ett hjärtligt möte med Kishida under våren utlovades att historiska dispyter ska lösas, samtidigt som ländernas utrikes- och försvarsministrar ska återuppta dialogen om nationell säkerhet som avbröts under den tidigare liberala sydkoreanska regeringen. 

Joe Biden: ”En ny era av partnerskap”

Detta har i sin tur möjliggjort närmare trilateralt samarbete med USA. Vid Camp David ingick de tre länderna tidigare i augusti vad president Joe Biden kallade ”en ny era av partnerskap”, som innefattar årliga gemensamma militärövningar och toppmöten mellan de tre ländernas ledare. Koordinering ska även ske inom områden som robotförsvar, ekonomisk säkerhet och leveranskedjor. 

Biden var noga med att påpeka hur avtalen gäller även om Republikanerna vinner nästa amerikanska presidentval. Att Japan har utökat bilaterala försvarssamarbeten på annat håll är nämligen en reaktion på Donald Trumps presidentskap, som fick landet att fråga sig huruvida det är klokt att endast förlita sig på USA som säkerhetsgarant. 

Kina och hoten mot Taiwan oroar mest

I Japans nya nationella säkerhetsstrategi beskrivs Kina som ”den största strategiska utmaningen” mot rådande världsordning. På senare år har kinesisk militär agerat alltmer aggressivt kring ögruppen Senkaku, som Tokyo administrerar men Peking gör anspråk på.

Minst lika illavarslande anses hoten mot Taiwan vara. Handelslederna kring ön måste vara öppna för att Japan ska kunna importera energiråvaror och skeppa ut sina exportvaror till omvärlden. Dessutom är man beroende av taiwanesiska halvledare för att alls kunna producera en stor del av dessa exportvaror.

Kina har länge försökt varna Japan för att intressera sig för Taiwan. Men det har snarast fått motsatt effekt. När premiärminister Suga Yoshihide träffade president Joe Biden våren 2021, så nämndes Taiwan i ett gemensamt uttalande mellan de två ländernas ledare för första gången sedan 1969.

När det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi förra sommaren besökte Taiwan svarade Kina med omfattande militärövningar. Fem robotar landade då i den särskilda ekonomiska zonen tillhörandes den japanska ön Yonaguni, drygt tio mil utanför den taiwanesiska östkusten.

Sedan dess har Japan uppgraderat luftvärn och militär infrastruktur på Yonaguni och andra öar i Okinawa, som oundvikligen skulle dras in i en kinesisk attack mot Taiwan med tanke på de amerikanska militärbaser som finns där.  

Ryssland och Kina övar vid Hokkaido 

Förutom kinesiska robotar vid Yonaguni och kinesiska fartyg vid Senkaku tillkommer att ryska militärflygplan kränker den japanska luftförsvarszonen vid norra Hokkaido ett par hundra gånger om året. Nu övar de båda auktoritära staternas flotta och flygvapen dessutom allt oftare tillsammans i området.

För Japan finns därför få andra alternativ än att fortsätta närma sig väst. I slutet av juli uppmanade Kishida Fumio sin regering att hitta vägar att kringgå bestämmelser gällande vapenexport så att man kan leverera annat än hjälmar och kroppsskydd till Ukraina. Något som på lång sikt även kan gynna Japans respekterade vapenindustri i takt med att produktionen växlar upp.

Japan visar vilja att försvara Taiwan

I augusti besökte Aso Taro – vice ordförande för regeringspartiet LDP – Taiwans president, och underströk i ett tal i huvudstaden Taipei hur viktigt det är att omvärlden avskräcker Kina från att attackera Taiwan. Japan, menade Aso, måste som grannland gå i bräschen för att klargöra att man tänker använda sin militär för att försvara Taiwan.

Det framstår alltså som högst sannolikt att Nato, om konflikt uppstår i Östasien, kommer agera tillsammans med ett upprustat och högst motiverat Japan.

red@altinget.dk