Kammarkollegiets kritik: Riksrevisionen borde ompröva sina slutsatser

I en skrivelse till Riksrevisionen anser Kammarkollegiet att bristerna i granskningen är av så omfattande och allvarlig karaktär att rekommendationen om att lägga ner Allmänna arvsfonden borde omprövas. ”Det är ett långtgående förslag med tanke på att de bara har granskat delar av arvsfonden”, säger Kammarkollegiets generaldirektör Anne Vadasz Nilsson.

Inför Riksrevisionens publicering av granskningen fick Kammarkollegiet möjligheten att ge sina synpunkter på utkastet. Altinget har begärt ut dokumentet, som är 57 sidor långt och innehåller omfattande kritik.

 – Vi är förvånade över att slutsatsen att Allmänna arvsfonden bör avvecklas finns kvar. Det är ett långtgående förslag med tanke på att de bara har granskat delar av arvsfonden, säger Kammarkollegiets gd Anne Vadasz Nilsson till Altinget.

{{toplink}}

Ett par av Kammarkollegiets invändningar:

  • Granskningen av Allmänna arvsfonden verkar ha gjorts utifrån en annan måttstock än andra bidragsgivande offentliga aktörer. Den utgångspunkten behöver förtydligas och motiveras.
  • Riksrevisionen har bara tittat på en del av systemet Allmänna arvsfonden, bidragsgivningen, och endast en av två stödformer. Lokal- och anläggningsstödet omfattas inte. Under perioden 2020–2022 utgjorde nya projektstöd 55 procent av totala antalet nya projekt som finansierades. Att då rekommendera att Allmänna arvsfonden ska avvecklas är långtgående.

Tre av fyra får nej

Men det är ett annat argument som gör Anne Vadasz Nilsson mest förvånad.

– Jag förstår inte hur Riksrevisionen resonerar när de påstår att det inte skulle råda någon konkurrens om medlen. Det stämmer att det flyter in mer än vad som delas ut. Men 75 procent av dem som ansöker om medel får avslag, för de uppfyller inte kriterierna, säger hon.

Anne Vadasz Nilsson tillägger att myndigheten har fått regeringens uppdrag att dela ut mer pengar ur fonden.

– Vi behöver öka takten – men givetvis till rätt projekt och med noggranna kontroller.

Men även om Riksrevisionen inte granskar lokal- och anläggningsstödet, så är väl deras uppgifter så pass graverande att ni borde vara självkritiska?

– Vi välkomnar granskningen, den är omfattande och vi ska ta till oss synpunkter på det som vi råder över. Riksrevisionen har gjort slagningar hos Säpo och Polismyndigheten som vi inte kan göra. Vi har begärt ut de underlagen från Riksrevisionen.

– Regeringen håller på med en proposition om demokrativillkor för statliga bidrag till civilsamhället och de ser över så kallade sekretessbrytande bestämmelser. Det välkomnar vi också.

Riktar in sig på ideella

Hon påpekar att Kammarkollegiet gör många kontroller redan i dag, men att det här också handlar om ett samhällsproblem.

– Individer riktar in sig på ideella föreningar och på myndigheter där man kan få bidrag. Så vi behöver se över vad man kan göra mer för att kontrollera, även inom befintliga regelverk, säger Anne Vadasz Nilsson.

Forrige artikel John Hassler: Det är bråttom John Hassler: Det är bråttom Næste artikel Startskottet för Europas upprustning: EU föreslår gemensamt program för försvarsindustrin Startskottet för Europas upprustning: EU föreslår gemensamt program för försvarsindustrin
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.