John Hassler: Det är bråttom
Professor John Hassler lämnade över sin klimatstrategi i oktober. Vid det här laget hade han hoppats att regeringen skulle kommit längre med förslagen. ”Vi behöver snabbt komma igång med införande av styrmedel som hanterar de krav som kommer från EU”, säger han till Altinget.
Det är drygt fyra månader sedan professor John Hassler lämnade över sin rapport till regeringen om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas för att anpassas till EU:s klimatpaket Fit for 55. På sätt och vis har rapporten landat väl, enligt John Hassler själv.
– Jag tycker regeringen har tagit till sig det allmänna budskapet om att nu är det EU:s regler som är det avgörande. Det är ingen poäng med att ligga kvar med ett dubbelkommando med nationella mål, man bör ensa de svenska målen med EU:s krav, säger John Hassler till Altinget och fortsätter:
– Regeringen har i alla fall sagt att man tycker det är riktigt, att man håller med.
Däremot släpar den praktiska politiken efter, anser Hassler. Han betonar att fördelningen av ansvaret mellan medlemsländerna för att minska utsläppen i EU till år 2030, ESR-kraven, är tuffa.
– Når man inte målet ett år, då får man ta igen det kommande år. Det gör det tuffare när man väntar för länge. Vi behöver snabbt komma igång med införande av styrmedel som hanterar de krav som kommer från EU. Det är bråttom, säger han.
”Uppenbart vad det handlar om”
Det huvudförslag vad gäller styrmedel som John Hassler hade hoppats att regeringen skulle ha lyckats komma längre med att förankra politiskt är ett nationellt utsläppshandelssystem för utsläppen inom ESR-sektorn. Han gör bedömningen att det borde komma på plats så snart som möjligt – kanske redan till årsskiftet. Men budskapet från regeringen är att det ska ingå som en av delarna i en styrmedelsutredning som ska bli klar först efter valet, år 2027.
– Romina Poumorkhtari är medveten om att vi behöver vända ESR-kurvan nedåt, men det finns inte mycket konkreta förslag i närtid, förmodligen på grund av de politiska bekymren, säger han och fortsätter:
– Det är uppenbart vad det handlar om: Sverigedemokraterna och deras väljare. De har nog inte alla fullt ut riktigt insett att det här är enklaste, smartaste och bästa sättet om vi inte ska åka på dyra böter från EU.
Han tillägger att enskilda personer inom partiet sannolikt förstår det, men att det inte är lätt för SD att gå med på nya styrmedel som höjer dieselpriserna. Men, enligt Hassler är hans förslag det bästa också sett från bilisternas perspektiv.
Bort med koldioxidskatten
Anledningen till att John Hassler bedömer att ett nytt nationellt styrmedel kan vara så pass snabbt på plats, är att det i princip går att plagiera det system som EU förbereder inför år 2027. Genom att inkludera så mycket av utsläppen som möjligt, alla fossila, kan koldioxidskatten plockas bort. Att ha parallella styrsystem är inte önskvärt, enligt Hassler.
Sedan behöver utsläppshandeln kompletteras med andra åtgärder för en omställning av transportsektorn, exempelvis ett riktat stöd till landsbygden och kanske ett reformerat bonussystem för miljöbilar – det gamla systemet kallar Hassler för ett exempel på ”Stureplanssubventioner” – som går till dem som inte behöver dem. Om sådana kompletterande åtgärder lyckas, behöver inte priserna vid pump för bensin och diesel bli så höga, enligt Hassler.
”LULUCF kan gå åt fanders”
Ju längre man väntar med att hantera utsläppen från transporterna, desto mer ökar riskerna att inte klara EU:s mål till 2030.
– LULUCF kan gå åt fanders, vi kanske misslyckas med att sänka utsläppen från jordbruket. Då kan det kräva åtgärder som är samhällsekonomiskt extremt dyra, säger John Hassler och syftar på att LULUCF kan gå åt fanders på utvecklingen för skogen som kolsänka, en viktig bit i EU:s klimatpolitiska krav på Sverige.
Han påpekar att ganska få av hans 46 förslag i rapporten faktiskt återfinns i regeringens klimathandlingsplan. Ett av förslagen som inte kommit med är att tillsätta en utredning som tar fram ekonomiska styrmedel för att minska just utsläppen från jordbruket. Här ser Hassler ytterligare möjligheter att dra nytta av förslag som redan finns, den här gången i Danmark.
Ett annat förslag – punkt ett – är att regeringen senast i juni i år lägger fram ett politiskt program som säkrar att Sverige uppfyller kraven i EU:s nya klimatlagstiftning. Det vore inte att dubblera klimathandlingsplanen, enligt Hassler.
– Klimathandlingsplanen är mer långsiktig och principiell, åt det här hållet vill vi gå. Det här skulle vara en mer konkret beskrivning av hur det ska se ut i närtid. Det saknas ju, säger han.
Riksrevisionens förslag: Lägg ner Allmänna arvsfonden
Kammarkollegiets kritik: Riksrevisionen borde ompröva sina slutsatser
