Skakig kalkyl när Tidöpartierna vill in på utvidgade utsläppshandeln

Från 2027 avser Sverige att ansluta sig till EU:s utvidgade utsläppshandel, och även försöka ansluta fler sektorer än transporter och byggnader, som är de som står i fokus. Det är budet från Tidöpartierna i deras klimatpolitiska handlingsplan som presenterades på torsdagen.

Men frågan är hur mycket draghjälp styrmedlet kommer att ge i den utsläppskalkyl som behövs för att nå de 2030 EU-lagstadgade budgetbetingen, eller de nationella etappmålen?

– Det vi har sett i tidigare analyser är att det är ganska liten utsläppseffekt, givet de prisnivåer som kommissionen antagit. Det kan motsvara två – fem procent, med väldigt mycket osäkerhet, av det gap som uppstår när reduktionsplikten sänks, säger Åsa Weinholt på Naturvårdsverket till Altinget.

Reduktionsplikten och den tidigare samlade politiken siktade dock på att minska utsläppen med ytterligare cirka 50 miljoner ton under den aktuella tidsperioden 2021–2030, för att då nå det nationella punktmålet till 2030 på 63 procents utsläppsminskning.

Flera miljoner ton behöver räknas hem

Skulle Tidöpartiernas plan, enligt Altingets uppgifter, på att stuva om de nationella etappmålen så att de ligger i linje med EU:s klimatmål till 2030 gå igenom, behöver i stället i ett utgångsläge fem-sex miljoner ton under de aktuella åren täckas upp av nya åtgärder, utöver det som redan annonserats innan klimathandlingsplanen.

Utsläppsbudgetbetinget på runt sex miljoner ton förutsätter dock ett antal saker. Bland annat att det går att räkna hem utsläppsrätter från utsläppshandeln, samt att det inte går att köpa utsläppsrätter på annat håll, samt att ett antal andra utsläppsfaktorer faller ut som tänkt, bland annat att kolsänkan stabiliseras – vilket för stunden ser väldigt svårt ut. 

{{toplink}}

Oavsett vilket behöver inte utsläppshandeln leda till att utsläppen minskar i Sverige. Detta eftersom en handel riktar åtgärderna till den plats där det är mest effektivt. Det konstateras i den analys som genomfördes av Naturvårdsverket i våras.

– EU-kommissionen har bedömt att de billigaste åtgärderna troligtvis finns i sektorn uppvärmning av byggnader och då kommer utsläppen först minska i andra länder då Sverige redan har vidtagit många åtgärder i den sektorn och har låga utsläpp kvar, säger Åsa Weinholt

Det är de minskade utsläppen i Sverige som räknas för att nå både nationella punktmålet och EU-betinget.

En nationell parallell utsläppshandel till den på EU-nivå hade kunnat garantera utsläppsminskning i Sverige. Det var också resonemanget bakom Naturvårdsverkets inspel, och senare Hasslers, förslag. SD har uttalat sig skeptiskt om idén, men det kan bli utfallet av den större styrmedelsutredning som regeringen vill genomföra, enligt klimathandlingsplanen.

Prispumpeffekten

En utsläppshandel som även omfattar transportsektorn kan dock ha många fördelar, bland annat som ett komplement till andra styrmedel på området, argumenterar Naturvårdsverket (se sida 43 här).

Den kan till och med under vissa förutsättningar minska priset vid pump. I alla fall för bensinen. Det gäller dock bara om det styrmedel som potentiellt kan ersättas – koldioxidskatten – också kan sänkas parallellt. Detta eftersom det ”tänkta” priset på 45 euro per utsläppsrätt, är mer än hälften så stor än den nationella koldioxidskatten.{{toplink}}

Åtgärder för att kompensera konsumenter och verksamheter i Sverige, som det talas om i handlingsplanen, finns därför att ta till bland annat här.

Men det är ett drag som kan bli svårt att nå hem med, och Naturvårdsverket förespråkar istället att kompensationen bör ske utanför miljö- och klimatpolitiken.

För minimiskattenivån som anges i EU:s energiskattedirektiv ligger samtidigt nära den nivå som redan planeras i Sverige, efter de upprepade skattesänkningarna de senaste åren. Det är därför inte möjligt att snart sänka de två skatterna (som räknas samman på EU-nivå) särskilt mycket ytterligare innan andra åtgärder får tas till. Det gäller framför allt på dieselsidan.

Alla blickar mot giganten

Priset vid pump-effekten, och utsläppsrättspriset generellt, beror samtidigt på framför allt hur den tyska utvecklingen i de aktuella sektorerna fortgår. Detta då den marknaden står för omkring en fjärdedel av de totala aktuella utsläppen i den kommande utvidgade europeiska utsläppshandeln från 2027.

Där kommer det samtidigt intressanta signaler. För tankesmedjan Agora Energiwende har pekat på att utsläppshandeln, trots de kompenserande åtgärderna som finns i EU-regelverket, kan sticka iväg rejält.

– De talar om priser, under vissa förutsättningar, på 200 euro per utsläppsrätt, säger Viktor Löfvenberg på Naturvårdsverket till Altinget.

Det finns därför flera frågetecken inför vägen framåt.

– Vi försöker nu att följa hur utsläppen utvecklas på EU-nivå. Och om man ska få de priserna som kommissionen har bedömt, så krävs det att utsläppen i de sektorer som ingår i ETS2 också börjar minska. Annars är det en ganska kraftig minskning som behövs mellan 2027 och 2030, säger Löfvenbergs kollega Åsa Weinholt till Altinget.

Utsläppsutvecklingen i de aktuella sektorerna ser för tillfället inte ljus ut. Det kan alltså driva upp utsläppsrättspriset rejält. 

Men samtidigt annonseras också att hemläxan börjar tas om hand om  – framför allt i det land som räknas. För i samband med budgetproblemen i Tyskland, har regeringen Schultz enats om att öka utsläppsrättspriserna i deras nationella utsläppshandel för att täppa igen budgethålet. Det leder samtidigt till att just utsläppen minskar i sektorn, och därmed risken för prischock 2027 minskar.

Omvänd reduktionsplikt?

Men då finns samtidigt en annan väg för att nå de utsläppsmål som taket i utsläppshandeln styr mot – nämligen att blanda in biodrivmedel och andra bränslen som minskar utsläppen. 

– Vid vissa priser blir det lönsamt att blanda in biobränslen ändå. För det är bränsledistributörerna som ska handla utsläppsrätter. Det vi har sett är att beroende på vilka priser vi får i ETS2 så kan vi få prispåslag vid pump som kan bli högre än vad tidigare reduktionsplikt har gett, säger Åsa Weinholt till Altinget.

Därmed ökar också möjligheterna för att utsläppsminskningar faktiskt sker inom Sverige.

I ett sammantaget perspektiv förespråkar bland annat därför expertmyndigheten att Sverige bör ansluta till utsläppshandeln.

– Det som är osäkert är vilka priser vi kommer att få och vilka utsläppseffekter det kommer ge på kort sikt, och det kommer i mångt och mycket bero av utsläppsutvecklingen framöver, fortsätter Åsa Weinholt.

jacob@altinget.se