Tidöpartierna överväger att slopa klimatmålen

Tidöpartierna förbereder för att slopa de nationella klimatmålen. Det uppger källor till Altinget inför det att den kommande klimathandlingsplanen ska presenteras. Mer än 17 miljoner ton hänger löst i klimatkalkylen.

Regeringens och Sverigedemokraternas klimatpolitik kom att dominera medierapporteringen efter förra veckans budgetbesked. Oppositionen ifrågasatte vad statsministern menade när han talade om en ”effektiv klimatpolitik” när budgeten i stället avslöjade miljontals ton i ökade utsläpp.

Nu står klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) inför ett hot om misstroende om regeringen inte levererar en klimathandlingsplan som lever upp till de satta målen.

{{toplink}}

Men ministern är rejält vingklippt i regeringens klimatpolitiska arbete. Enligt två insatta och av varandra oberoende källor på Regeringskansliet som Altinget talat med innehåller klimathandlingsplanen inga kraftfulla åtgärder för att nå de nationella målen. Därför har nu en räddningsplan börjat ta form för att rädda ansiktet på regeringen, i vilken det förbereds för att slopa de nationella klimatmålen.

{{toplink}}

Mål ses över

Enligt fyra av varandra oberoende källor har regeringens strategi varit att redan under våren peka på att EU tar ledningen, och att det var Sverige som till slut rodde hem det stora klimatpaketet Fit-for-55 under det svenska ordförandeskapet.

Dessutom väntas nationalekonomen John Hasslers enmansutredning, som genomförs internt på klimat- och näringslivsdepartementet, presenteras 16 oktober. Enligt Altingets uppgifter kommer utredningen konstatera att det är mest effektivt att arbeta mot det EU-gemensamma målet, och att de nationella målen bör ses över.

Kristerssons beställning

Detta är emellertid inte hur Romina Pourmokhtari har beskrivit utredningens syfte. Hon var tydlig när Altinget pratade med henne i samband med att direktiven slogs fast.

– Är man utredare med ett direktiv, så ska man följa de direktivet. Och där står det att alla svenska klimat- och etappmål gäller. Frågan är: Hur ska Sverige lyckas med det, givet EU?

Statsministerstaben ska dock ha en annan tanke med utredningen än klimatministern, enligt Altingets andra källor. Enligt en uppgift som bekräftas från flera håll i regeringssamarbetet är Hassler-utredningen inte Romina Pourmokhtaris produkt – utan en beställning från statsministern. Men uppfattningarna går isär och de uppgifterna dementeras från källor nära Ulf Kristersson.

Miljömålsberedningen

Även om John Hassler inte går så långt som att föreslå att de nationella klimatmålen ska ses över, kan utredningen lägga grunden för nästa steg i ”räddningsplanen”. Parallellt pågår nämligen ett arbete för att lägga fram ett nytt uppdrag till den parlamentariska Miljömålsberedningen.

Målet är att beredningen – bestående av en majoritet från Tidöpartierna – ska konstatera att de nationella utsläppsmålen ska slopas, eller eventuellt ändras för att även inkludera exportens klimatnytta. 

Bränsleutmaningen

Initiativet till att runda de nationella målen ska enligt uppgifter till Altinget kommit från statsministerns kontor. Stöd för linjen återfinns tydligast i samarbetspartiet SD, och hårdast motstånd återfinns hos L.

Orsaken till den uppkomna situationen uppges vara de löften som Tidöpartierna gick fram med i valet. Att lova omfattande sänkta priser vid pump anses ha gjort det svårt att nå klimatmålen.

– Det är inte så lätt när man ska leverera nio kronor vid pump, säger en av källorna.

Ser potential i översyn

Magnus Nilsson, miljökonsult som nu assisterar John Hassler, förespråkar en översyn av de nationella målen. Han menar att de samlade krav EU-lagstiftningen ställer på Sverige är hårdare än de som följer av de svenska målen. 

– En översyn av de nationella målen kan inte leda till en totalt sett svagare klimatpolitik än den EU kräver av oss, säger Nilsson till Altinget.

Det är framför allt avsaknaden av en faktisk utsläppsbudget, (se faktaruta) inget mål för kolinlagring, och att de svenska målen har en annan konstruktion än EU-lagstiftningen, som är några av svagheterna i de svenska målen som han vill peka på.

– En översyn bör handla om, och i så fall hur, Sverige bör skärpa politiken bortom de nya EU-kraven, plus i vilken mån vi, oavsett ambitionsnivå, ska utnyttja de flexibiliteter som EU-lagstiftningen erbjuder.

Han håller dock med om att ändrade nationella klimatmål kan få konsekvenser.

– Ett slopande kan komma att tolkas som att Sverige nu backar, vilket skulle skada bilden av Sverige som föregångsland.

Altinget har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och hennes stab för att bemöta uppgifter i artikeln. Pressekreteraren hälsar i en skriftlig kommentar att:

”Vi har ett nära samarbete med flera olika ministrar och deras staber för att ställa om klimatpolitiken. Innehållet i de utredningar som kommer i höst, liksom klimathandlingsplanen, kommenterar vi inte förrän de är klara. Vilka åtgärder som kommer att vidtas framöver återkommer vi om när regeringen har fattat beslut.”

Statsminister Ulf Kristersson har via sin pressekreterare tackat nej till att kommentera uppgifterna. {{toplink}}

Forrige artikel Region Sörmland varslar 700 anställda Region Sörmland varslar 700 anställda Næste artikel Fortsatt resurser till stöd som inte används – ”Vi har inte behov av de här pengarna” Fortsatt resurser till stöd som inte används – ”Vi har inte behov av de här pengarna”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.