Liberal oro när klimatmål hänger löst
Altingets avslöjande att Tidöpartierna överväger att slopa de nationella klimatmålen kritiseras hårt av oppositionen. Men frågan är också känslig för regeringspartiet Liberalerna. Enligt flera källor väntas situationen leda till debatt när partiet samlas för landsmöte i höst.
Efter ett år vid makten har regeringen och Sverigedemokraternas politik hittills resulterat i dramatiska ökningar av de fossila utsläppen. Enligt Regeringskansliets egna uppgifter bidrar bland annat sänkningarna av reduktionsplikten och drivmedelsskatterna till mer än fyra miljoner ton i ökade utsläpp bara nästa år.
Till 2030, året då de nationella delmålen ska nås, kan det handla om uppåt 10 miljoner ton i ytterligare utsläpp. Som Altinget tidigare rapporterat om pågår nu förberedelser för att eventuellt slopa de svenska målen, något som fått hård kritik från oppositionen.
{{toplink}}
Ett sådant beslut skulle skada klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris egna parti hårdast. Ingen av de källor inom partitoppen som Altinget talat med menar heller att Liberalerna ännu är redo att överge de nationella klimatmålen till 2030.
– Att ändra sig på grund av sina egna beslut, inger inte direkt förtroende till omgivningen, säger en källa.
Enligt de Altinget pratat med finns en oro i partiet för hur man ska hantera situationen. Frågan väntas debatteras när Liberalerna senare i höst samlas för partiets landsmöte.
Trovärdighet på spel utifrån flera perspektiv
Utifrån Liberalernas position som ett regeringsparti sedan förra valet är de liberaler Altinget pratat med medvetna om att man kommer att kompromissa, inte minst för att få ihop regeringssamarbetet. Hassler-utredningens resultat är en viktig pusselbit i det sammanhanget.
Samtidigt står Sveriges roll som en föregångare i klimatpolitiken på spel och enligt flera centralt placerade liberaler som Altinget pratat med är den rollen viktig att försvara.
Hur partiet bör agera framåt råder det dock delade meningar om.
”Varje ton räknas” vs ”Det kan gå ändå”
Ett sätt är att lägga sitt hopp till framtiden och åtgärder som längre fram kan minska utsläppen, för att komma ner på en nivå i linje med 2030-målet. Utöver att lägga om klimatpolitiken under nuvarande mandatperiod, kan också en ny regering efter valet göra sitt för att få ner utsläppen.
– Vi har ju en ny chans efter valet 2026, säger exempelvis en centralt placerad L-källa.
Enligt uppgifter till Altinget från personer i Regeringskansliet är det dock svårt att se hur man ska komma i kapp, med mindre än fyra år till målet efter nästa val.
Här hoppas dock liberaler som Altinget pratat med att näringslivet kan hjälpa till. Genom förändringar av miljötillståndsprocesser och en utlovad elektrifieringssatsning hoppas man att förutsättningarna för företagen ska förbättras, och utsläppstunga sektorer ska kunna ställa om.
– Det är ändå de som sitter på pengarna, säger en källa i partiet.
Utifrån det resonemanget kan också sänkta transportkostnader, genom sänkt reduktionsplikt och drivmedelsskatt, vara något som underlättar när beslut ska tas om nya investeringar.
Investeringsstöd i både industri- och klimatkliv, samt klimatpremier för lätta och tunga fossilutsläppsfria lastbilar, ska samtidigt peka ut riktningen för var besluten ska tas.
Samtidigt uppfattas de nationella målen också ge just näringslivet tydliga spelregler.
– Då gäller det också att inte ändra förutsättningarna i grunden, säger en annan L-källa.
”Inte slutåret som räknas”
Andra i Liberalerna understryker att det inte bara är det skarpa utsläppsmålet vid 2030 som har betydelse, utan även de utsläpp som redan sker i dag och som tas upp av atmosfären.
– Det är ju inte själva slutåret som räknas bara. Utan också vägen dit, säger en annan central källa i Liberalerna.
För dem som tillhör ”varje ton räknas”-linjen är situationen i dag dock prekär, då den hittills beslutade Tidöpolitiken leder till omkring 48 miljoner ton mer fossila utsläpp fram till 2030 relativt politiken fram till valet enligt Naturvårdsverket.
Därför behövs också nya styrmedel fort komma på plats för att täppa igen hålet, som motsvarar mer än ett års utsläpp, som uppkommit.
Även EU-mål lever farligt
Ett argument från förespråkarna till att slopa de nationella målen, är att tyngden i stället bör läggas vid de EU-gemensamma målen.
Enligt källor inom andra Tidöpartiet ligger den stora utmaningen inte heller i framtiden för det nationella målet. Utan att överhuvudtaget få Sverigedemokraterna att gå med på politik som kan leda till att nå EU-betinget som hovrar över Sverige, med hot om böter om de missas.
Där måste minst fem miljoner ton undvikas under perioden 2024 till 2030, om regeringen samtidigt betalar för att köpa utsläppsrätter från utsläppshandeln.
– Bara det är tillräckligt, med tanke på den drivmedels- och klimatpolitik som SD har, säger en källa.
{{toplink}}
De får Flicka-priset för stödlinje
Centerpartiet svänger om dödshjälp
