Nya styrmedel för att få ner utsläppen dröjer
(Foto: Jessica Gow / TT)
Klimatministern skulle leverera en klimathandlingsplan full med konkreta åtgärder som hon och regeringen skulle genomföra. Men när planen presenterades framkom få åtgärder som ska genomföras under den här mandatperioden.
Uttalandena från regeringens företrädare inför att klimathandlingsplanen skulle läggas fram har varit flera.
– Vi måste göra mer. Och jag hoppas att ni ser fram emot att läsa den klimathandlingsplan som vi kommer presentera. Där vi självklart behöver förklara hur vi ska lyckas med de högt ställda mål som Sverige har och som den här regeringen har all intention att fortsatt uppnå, var ett av uttalandena från ansvariga ministern Romina Pourmokhtari (L) i november förra året efter att Tidöpartierna presenterat sin första budget.
Hon har utvecklat det även vid senare tillfällen.
– Innan årsskiftet kommer regeringen också att presentera vår klimathandlingsplan, som till skillnad från den förra regeringens klimathandlingsplan, kommer att vara full av konkreta åtgärder som den här regeringen avser att genomföra under mandatperioden, sade ministern inför COP28-mötet.
Pourmokhtari fortsatte:
– Den kommer att visa tydligt hur regeringens ambitiösa, men också effektiva, klimatpolitik ser ut. Och hur vi tänker skapa förutsättningar för hela vårt samhälle att ställa om, och nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045, och ha negativa utsläpp därefter.
Tunt i presentationen
När klimathandlingsplanen nu presenterats är de styrmedel som uttalat avses att införas under mandatperioden dock få. Då planen presenteras som en skrivelse, är det samtidigt inte brukligt att regeringen binder upp sig genom att uttryckligen skriva ut löften, enligt uppgift till Altinget.
När Romina Pourmokhtari (L), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Martin Kinnunen (SD) presenterade planen under torsdagen, lyfts en bred styremedelsutredning fram som den främsta åtgärden som ska minska utsläppen under mandatperioden. Denna kan landa i en nationell utsläppshandel.
Men det står inte klart att den kommer att genomföras.
Centerpartiets klimatpolitiska talesperson Rickard Nordin är kritisk till att åtgärder för större utsläppsminskningar dröjer.
– Det finns ju inga skarpa förslag om styrmedel, annat än några små saker. Så det här är ju både oansvarigt och oförlåtligt faktiskt, säger Nordin till Altinget.
– Då kommer vi behöva ta tillbaka mångdubbelt och närma oss åtgärder som är tveksamma att ta till i ett demokratiskt samhälle. Det här är ett aktivt val av regeringen att lägga skulden på svenska folket framöver.
C, V och MP har begärt en misstroendeomröstning mot klimatminister Romina Pourmokhtari med anledning av planen.
Vill ansluta sig till utsläppshandeln
Efter mandatperiodens slut avser dock regeringen att Sverige ansluter sig till EU:s utvidgade utsläppshandel, men där finns fortsatt flera frågetecken.
{{toplink}}
Ett styrmedel som dock direkt uttrycks vid presentationen är att det ska införas en märkning på lätta fordon som ska uppmuntra konsumenter att göra mer hållbara inköp. Det är ett förslag som lades fram första gången 2020, och som sedan följdes upp 2023 i en remissrunda. Därtill aviseras en utredning av en avståndsbaserad avgift för tunga transporter, vilket utreddes så sent som förra året.
Tidöpartierna aviserar samtidigt att ”den offentliga sektorn bör använda de verktyg som finns för att stödja sjöfartens klimatomställning”. Om det innebär att de går vidare med de förslag som Trafikanalys lade fram i sitt underlag till klimathandlingsplanen, nämligen att arbeta tydligare med klimatkrav i den upphandlade Gotlandstrafiken, är dock oklart.
– Offentlig sektor har en viktig roll här. 40 procent av utsläppen kommer från offentligt finansierad trafik. Vi har i dag en nationell samordnare, och vi ser ett behov att förlänga och förtydliga det här uppdraget, just för att kunna verka för en fossilfri sjöfartsnäring i Sverige, sade Martin Kinnunen.
{{toplink}}
Regelverket för vattenverk och markavvattning avses samtidigt ses över.
– Här kan vi se historiskt att vi har dikat ut våtmarker för att kunna framställa mat och virke. I dag har vi andra utmaningar, i dag sysslar vi en hel del med återvätning av mark, och då har det blivit uppenbart att regelverket måste ses över, fortsatte Kinnunen.
Ingen av de åtgärderna nämns dock i klimathandlingsplanens avsnitt med åtgärder som leder till kvantifierade klimateffekter under mandatperioden. I sammanställningen framgår att regeringen förväntar sig stor utväxling från såväl Industriklivet som Klimatklivet och bio-CCS till år 2030 och framåt, samt från internationella klimatinvesteringar till år 2045.
{{toplink}}
Skakig kalkyl när Tidöpartierna vill in på utvidgade utsläppshandeln
Expertgrupper ska ta fram regeringens kulturkanon
