Klimathandlingsplanens 132 punkter – här har regeringen fastnat
(Foto: Alastair Grant / AP / TT)
Några punkter lyser ilsket röda och minst en fjärdedel av 132 löften hänger löst när regeringen har mindre än ett år kvar på sig att genomföra Klimathandlingsplanen.
När Stefan Löfven höll sitt tal i Glasgow i veckan argumenterade han för att det görs ett stort arbete på hemmaplan för att ställa om samhället.
– Det krävs politisk vilja för att få det att hända.
Och trots pandemi, brustna regeringssamarbeten och ett allmänt skakigt parlamentariskt läge så kan stora delar av den klimatpolitiska handlingsplanen anses vara genomförd med mindre än ett år kvar till valet.
Det ska dock samtidigt konstateras att det inte är alltför många punkter på regeringens att-göra-lista, knappt 30 procent, som kan anses innehålla konkreta planer på nya styrmedel eller skärpningar av befintliga styrmedel.
Och det är också där som en stor del av de fortsatt olösta knutarna förekommer, visar Altingets kartläggning.
När regeringen går in på upploppet med sin sista budget och ett antal förslag utskickade på remissrunda eller till riksdagen för behandling, gör den detta med ett allt skakigare parlamentariskt underlag. Det går därmed också att peka ut ett antal punkter som inte kommer att hinnas med att antingen genomföras fullt ut, eller ens genomföras delvis, under mandatperioden.
Bland de tidigare återfinns den gröna skatteväxlingen och klimatdeklarationen på långväga resor, bland de senare återfinns skattereformen och de nya stambanorna för höghastighetståg.
Just de senare är samtidigt ofta punkter som troligen kan behöva bredare parlamentariska underlag för att kunna få på plats långsiktigt. Den analysen gör i alla fall Johan Kuylenstierna, ordförande i det Klimatpolitiska rådet.
– Det är några av de punkterna som tenderar att bli politiskt kontroversiella. Det gör att de skulle må bra av breda överenskommelser för att kunna överleva på längre sikt, exempelvis inom gruppen bakom det klimatpolitiska ramverket, tror jag personligen. Det gäller även exempelvis vår rekommendation, att se över det finanspolitiska ramverket, säger han till Altinget.
Rådet har skärskådat planen
Klimatpolitiska rådet har bland annat till uppgift att utvärdera regeringens politik. Och förutom att rådet redan 2020 drog slutsatsen att handlingsplanen är otillräcklig för att leda hela vägen, så har det även försökt att följa upp hur det går med att genomföra de enskilda punkterna.
Det har dock inte varit en lätt övning att vare sig följa upp, eller ens utvärdera hur punkterna gått. I vårens granskningsrapport från rådet efterfrågades därför en tydligare redovisning från regeringen på hur man anser att arbetet fortlöpt, bland annat för att leva upp till klimatlagens syften.
”Stort detektivarbete”
I regeringens klimatredovisning i samband med höstbudgeten gavs det också delvis svar på uppmaningarna från rådet.
Men transparensen i redovisningen av handlingsplanens genomförande fortsatte att dröja. Samtidigt är detta inte något som krävs av klimatlagen.
– Men det är något som jag tycker kan förväntas utifrån ett medborgarperspektiv. Det är nu ett stort detektivarbete att följa upp och utvärdera planens genomförande, säger Johan Kuylenstierna.
Kan man samtidigt inte hävda att det är ert jobb att göra den utvärderingen?
– Till viss del kan man det. Men det krävs då både resurser för att utföra det arbetet, och där kan man ju säga det blir lite olika förutsättningar för granskningarna när man i exempelvis Storbritannien har ett kansli med 35 personer, medan vi i Sverige är motsvarande fem personer, säger Johan Kuylenstierna till Altinget och fortsätter:
– Sedan är det också så att det behövs underlag för att göra värderingen, och det tycker jag också saknas. Visst, bara för att man får ett underlag så kan man inte köpa det som sägs, men det underlättar att ha regeringens egen bedömning också.
Ambitionen är fortsatt att analysen av handlingsplanen ska fördjupas i kommande rapport, utifrån exempelvis det upplägg som gjordes när punkt 94 i handlingsplanen, skärpningen av reduktionsplikten, skärskådades.
– Det är uppenbart ett av de viktigaste styrmedlen för att nå målen till 2030 utifrån regeringens bedömning. Men då har vi också kritiskt granskat styrmedlet och kan exempelvis konstatera att A; det läggs mycket ägg i en korg, vilket gör situationen bräcklig. B; Det behövs tydligare redovisningar av hållbarhetskonsekvenserna. Dels på ett internationellt plan, då vi importerar mycket av bränslet, men också nationellt, då det finns konflikter kring hur en ökad svensk produktion ska kunna uppnås, säger Johan Kuylenstierna.
Sköter regeringen uppgiften?
Även om ett antal punkter återstår, och det inte är troligt att alla kommer på plats trots regeringens uttalade ambition, så vill Johan Kuylenstierna inte dra slutsatsen att regeringen inte sköter uppgiften.
– Det är uppenbart att handlingsplanen varit drivande för politiken. Sedan tycker jag personligen att man även måste ge Sverige credd för att man kunnat hålla igång tempot under pandemin, som bland annat krävt att mycket resurser läggs på annat, säger han.
Samtidigt pekar ni i rådet på att det är många ”enkla” punkter i planen, som kan anses uppfyllda bara genom att besluta om att tillsätta en utredning?
– Absolut. Men låt mig säga så här, dessa skapar förväntningar på nästa regerings handlingsplan. Det är inte så konstigt att frågor behöver utredas innan de beslutas, men det är samtidigt inte förfärligt långt till vare sig 2030 eller 2045, så det är viktigt att dessa utredningar nu omvandlas till konkret handlingsplan.
Lagförslag om listning i primärvården får kritik: ”Mission impossible”
Överblick: Ygeman anmäls och misstroendehot riktas mot Bolund
