Riksrevisionens förslag: Lägg ner Allmänna arvsfonden
Riksrevisionen ger svidande kritik i sin granskning av Allmänna arvsfonden och föreslår att den läggs ner helt. Rapporten kommer veckan efter ett regeringsbeslut om att tillsätta en arvsutredning, som kan leda till att de arv som fonden får in halveras.
Avveckla Allmänna arvsfonden och ersätt den med ett mer robust system, skriver Riksrevisionen i sin granskning.
De hänvisar till att arvsfondens intäkter det senaste decenniet har varit mycket större än vad som har kunnat delas ut i bidrag till angelägna projekt.
”Det har lett till att de ansvariga myndigheterna, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen, aldrig behöver väga projektansökningar mot varandra”, skriver de.
– Kombinationen av stora bidrag och låg konkurrens, gör att risken ökar för att projekten utformas för att få bidraget snarare än utifrån idéer och behov, säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen till Altinget.
Vilken är er viktigaste slutsats?
– Vi menar att systemet har så allvarliga brister att man behöver avveckla det och ta fram ett nytt för hur man hanterar arven efter avlidna personer utan arvingar eller testamente, säger Frida Widmalm.
Hur vanligt är det att ni drar så långtgående slutsatser som att lägga ner den granskade myndigheten?
– Det är inte särskilt vanligt, men i det här fallet blir det nödvändigt. Det har att göra med att det instiftades för hundra år sedan. Det har inte utvecklats, så det är inte konstigt att det är otidsenligt.
{{toplink}}
Allmänna arvsfondens enhetschef Hans Andersson skrev nyligen att de ”är den av de bidragsgivande myndigheterna till civilsamhället som satsar mest på kontroll”. Regeringens skrivelse från i juni konstaterade att ”det arbete som genomförs för att säkerställa att arvsfondens medel används på rätt sätt är tillfredsställande”. Hur kan ni dra så olika slutsatser?
– Jag vet bara hur vi har granskat. Vi har gjort egna kontroller. Kammarkollegiets rutiner ser bra ut, men i vår kontroll ser vi att det begås ganska många fel i hur projekten hanterar pengarna.
– En reflektion: När Kammarkollegiet hittar allvarliga fel får det ofta ganska små eller inga konsekvenser för den som har gjort fel. Ofta godkänns felen i efterhand, säger Frida Widmalm.
Ge exempel.
– Vi hittade ett exempel där en förälder drev en organisation tillsammans med sina barn, där de anställde sig själva. De hyrde också en bostad av sig själva. En av personerna har dessutom fakturerat externa tjänster från sitt eget bolag, samtidigt som personen alltså var anställd av projektet och ägde den organisation som drev projektet.
– Den sortens felaktigheter godkänns i efterhand och vi ställer oss väldigt tveksamma till varför man gör så från Kammarkollegiets sida, säger Frida Widmalm.
Pengar hamnar hos oseriösa aktörer
Riksrevisionen kommer i sin granskning dessutom fram till att risken är stor för att fondens pengar hamnar i händerna på oseriösa eller kriminella aktörer.
Myndigheten har gett Säpo och Polismyndigheten i uppdrag att göra slagningar i register och underrättelsesystem. Där framkommer att ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet har förekommit, utreds eller misstänks hos personer i organisationer som får pengar för att driva arvsfondsprojekt.
Dessutom ska såväl personer som organisationer i de bidragsfinansierade projekten vara kraftigt överrepresenterade i Finanspolisens register över misstänkt penningtvätt.
Det är ganska exakt ett år sedan granskningen inleddes. Riksrevisionen skrev då att Allmänna arvsfondens intäkter växer fortare än projektbidragen fördelas, och att konkurrensen om fondens pengar därför är låg. Detta ökar risken för sämre kvalitet på de beviljade projekten.
{{toplink}}
Riksrevisionen hänvisade också till ”uppgifter om missbruk och svag kontroll” av bidragsgivningen. De pekade på en granskning från SVT, som visade att pengar från fonden hade gått till projekt som motverkar integration och jämställdhet.
Två reformer i Tidöavtalet
Redan i Tidöavtalet aviserade regeringspartierna och Sverigedemokraterna två förändringar under rubriken ”Reformer som ska genomföras i projektet”, med bäring på Allmänna arvsfondens uppdrag och framtid.
Dels ska Allmänna arvsfondens inriktning utredas, dels ska arvsrätten ses över.
I det första uppdraget ingår att säkra att de föreningar som får del av fondmedlen har en tydlig resultatredovisning, samt att de följer demokratiska värderingar.
I det andra ingår frågan om arvsrätt för kusiner. Under förra veckans regeringssammanträde fattades beslut om ett kommittédirektiv till en ny arvsrättsutredning. Hovrättslagmannen Amina Lundqvist blir regeringens särskilda utredare och ska redovisa uppdraget senast den 29 augusti 2025.
Kusiner och arvsrätt
Det är en händelse som ser ut som en tanke: Allmänna arvsfonden bildades 1928, när riksdagen avskaffade arvsrätten för kusiner. Den första punkten som listas över utredarens uppgifter är att ”ta ställning till frågan om arvsrätt för kusiner”.
I direktiven konstateras att en återinförd arvsrätt för kusiner kan antas leda till att arvsfondens intäkter minskar, så en av Amina Lundqvists uppgifter blir att utreda konsekvenserna för de verksamheter och målgrupper som i dag får del av arvsfondens stöd.
Kammarkollegiet uppgav förra året för Ottar att en återinförd arvsrätt för kusiner skulle leda till att omkring 60 procent av arven som de tar emot försvinner.
2 600 utvecklingsprojekt
Allmänna arvsfondens enhetschef Hans Andersson redogjorde i ovan nämnda krönika den 26 februari för allt som främst ideella krafter har kunnat genomföra med hjälp av myndighetens finansiering. 950 föreningslokaler och anläggningar, 2 600 utvecklingsprojekt. (Se lista på alla projekt sedan 2010.)
Det hela såg ut som ett sätt att förklara varför Allmänna arvsfonden behövs och vad Sverige riskerar att gå miste om ifall myndighetens resurser och räckvidd stympas.
Det var också där om Andersson skrev, apropå kontrollen, att de i dag har fyra controllers och två jurister. I regeringens skrivelse från juni 2023, konstaterades att ”det arbete som genomförs för att säkerställa att arvsfondens medel används på rätt sätt är tillfredsställande”.
{{toplink}}
Beslutskedja: En arvs- och testamentsrätt i tiden
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2024
Riksrevisionen ger svidande kritik i sin granskning av Allmänna arvsfonden och föreslår att den läggs ner helt. Rapporten komm…
Läs mer2024
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2025
Efter läxhjälpsfusket – så vill Skolverket stoppa bidragsfiffel
John Hassler: Det är bråttom
