Ja till ny könslag: Två ledamöter trotsade partilinjen

Efter en maratondebatt röstade riksdagen ja till att det ska bli enklare att ändra juridiskt kön. En moderat och en socialdemokrat avvek från partilinjen.

I över sex timmar varade debatten innan riksdagen slutligen kunde ta beslut om en ny könstillhörighetslagstiftning. 234 ledamöter röstade för förslaget. 94 röstade nej, medan 21 var frånvarande under omröstningen.

Frågan har splittrat Tidöpartierna och väckt debatt internt både inom M och S. I slutändan höll sig de flesta ledamöter till partilinjen. Det gjorde däremot inte Ellen Juntti (M) och Patrik Björck (S) som på förhand meddelat att de skulle rösta nej till lagen.

De politiska vildarna, Elsa Widding och Jamal El-haj, följde sina tidigare partier och röstade nej respektive ja.

Inför omröstningen hade KD begärt kvittningsförbud. Sverigedemokraterna kallade därmed hem alla deras ledamöter. M, V och S hade däremot ledamöter borta på andra uppdrag. Bland annat var S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll, som är kritisk till lagändringen, frånvarande.

”Äntligen”

Som väntat fanns det tydliga skiljelinjer i riksdagsdebatten inför beslutet. 

Både SD och KD ville skicka tillbaka förslaget till utskottet, medan övriga partier pekade på att andra nordiska länder redan har den här lagstiftningen.

– Äntligen kan vi modernisera en föråldrad könstillhörighetslag som det sista landet i Norden, säger Yasmine Bladelius (S).

Kristdemokraterna vill att fler remissinstanser ska få ta ställning till förslaget.

– Det är obegripligt att de andra partierna inte ser riskerna. Kunskapsläget har förändrats sedan 2022, säger partisekreterare Liza-Maria Norlin.

Men att hänvisa till kunskapsläget är inte en hållbar argumentation, anser Moderaternas gruppledare Johan Hultberg som anklagade Kristdemokraterna för att filibustra genom att kräva nya remissrundor och på så sätt förhindra att ett beslut någonsin ska kunna tas. 

Hans Eklind (KD) vädjade till ledamöterna att rösta efter sitt samvete. 

– Den här lagändringen har inte stöd hos svenska folket och, vågar jag påstå, inte i riksdagen heller. 

Att frågan inte skulle vara tillräckligt utredd tillbakavisades av flera partier. Martina Johansson (C) jämförde med beslutet om visitationszoner.

– Visitationszoner gick på tre månader från förlag till beslut. Här har vi en lag som utretts i över tio år om att lägga till en rättighet. Ändå påstår KD och SD att det inte är tillräckligt utrett.

Två nya lagar

I och med beslutet ersätts den tidigare könstillhörighetslagen av två nya lagar. Den ena handlar om möjligheten att ändra juridiskt kön, medan den andra lagen ska reglera medicinska ingrepp och behandlingar.

Ett juridiskt byte ska inte längre kräva en diagnos. Däremot krävs intyg från läkare eller psykolog samt godkännande från Socialstyrelsen. Åldersgränsen sänks från 18 år till 16 år med vårdnadshavarens samtycke. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2025.

{{toplink}}

Beslutskedja: Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

27/4
2018
28/4
2018
21/5
2018
21/6
2018
31/8
2018
19/4
2021
9/11
2021
8/2
2022
29/7
2022
7/12
2022
15/9
2023
19/9
2023
23/1
2024
23/1
2024
6/2
2024
22/2
2024
4/4
2024
4/4
2024
5/4
2024
9/4
2024
16/4
2024
16/4
2024
17/4
2024
17/4
2024

,

Forrige artikel Valmyndigheten får extramiljoner för EU-valet Valmyndigheten får extramiljoner för EU-valet Næste artikel Statsstödskampen trappas upp på toppmöte Statsstödskampen trappas upp på toppmöte
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.