Kriminalvården växer – regeringen vill se besparingar
Kriminalvården befinner sig mitt i en omfattande expansion. Häktes- och anstaltsplatser ska tredubblas och nya anläggningar tas i bruk. Samtidigt kräver regeringen att kostnaderna för de intagna minskar.
På tio år har Kriminalvårdens anslag mer än fördubblats. Med nära 1,4 miljarder kronor fick myndigheten också det största tillägget i vårens ändringsbudget.
Med siktet inställt på en tredubbling av platserna står Kriminalvården, som har en central roll i Tidöavtalet, inför stora kostnadsökningar de kommande åren. Bara i år ska häktes- och anstaltsplatser bli 1 400 fler.
Men parallellt med expansionen arbetar också myndigheten med att pressa kostnaderna. Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder för att minska dygnskostnaden per intagen.
– Med våra satsningar väntas myndighetens anslag öka från 14,1 till 22,6 miljarder kronor under mandatperioden. Samtidigt ställer utbyggnaden krav på att myndigheten använder resurserna på ett effektivt sätt, utan att säkerheten eller det effektiva återfallsförebyggande arbetet äventyras, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett pressmeddelande.
Förra året var dygnskostnaden i häkte 3 488 kronor och på anstalt 3 773 kronor.
Björn Myrberg är Kriminalvårdens ekonomidirektör.
– Vi har själva konstaterat att vi inte kommer att kunna bedriva kriminalvård på samma sätt som vi har gjort tidigare när vi ska utöka vår verksamhet i den omfattning som vi planerar. Vi måste därför hitta andra sätt att lösa vårt uppdrag, säger han till Altinget.
Minskad personaltäthet
Kostnaden för intagna i Sverige har beskrivits som en av de högsta i Europa. I fjol fick Kriminalvården i uppdrag att undersöka varför. Bland annat kunde man se att olika faktorer räknades in i olika länder. För Sveriges del drar bland annat sociala avgifter upp kostnaden, men även personalen.
I den rapport som lämnades till regeringen i december förra året lade myndigheten fram förslag som skulle minska personaltätheten med 30 procent på tio år. Det handlar bland annat om att utveckliga olika digitala stöd för att underlätta för medarbetarna, men även stordriftsfördelarna med större anstalter.
Fackförbundet ST oroas av konsekvenserna av att dra ner på personaltätheten, både för medarbetarnas arbetsmiljö och risken för återfall bland de intagna.
– Jag får inte riktigt ihop att man lägger den här pressen på Kriminalvården, samtidigt som vi håller på att expandera, säger Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården och ordförande i socialnämnden i Lessebo kommun för Socialdemokraterna.
– Att vi har haft en god personaltäthet har varit en av svensk kriminalvårds största framgångar. Risken är att vi avhumaniserar verksamheten och tar bort värdet av att människor möter varandra.
En farhåga som Joachim Danielsson har är att personer som inte är grovt kriminella dras in i destruktiva miljöer om myndighetens anstalter och häkten inte håller nivån.
– Det kan bli en skeneffekt som inte ger en varaktig lösning på samhällsproblemen som finns i dag, säger han.
Ekonomidirektör Björn Myrberg beskriver det som en utmaning att hantera besparingarna.
– Vi är väldigt angelägna om att de åtgärder som vidtas inte får negativa konsekvenser på säkerheten och vårt återfallsförebyggande arbete, så att våra klienter inte ska fortsätta med kriminella gärningar när de avtjänat sina straff, säger Myrberg.
Hyror och nytt uppdrag drar upp kostnaden
De kommande åren är det framför allt Kriminalvårdens nya lokaler som väntas dra upp dygnskostnaden. I augusti gav regeringen exempelvis klartecken till att myndigheten ska få teckna 25-åriga hyresavtal, för nya platser på anstalten i Österåker.
– Att bygga nytt innebär generellt sett dyrare hyreskostnader än att verka i gamla, befintliga lokaler, säger Björn Myrberg.
Hyreskostnaderna har dock exkluderats från de utgifter regeringen vill att Kriminalvården ska minska. Däremot väntas även myndighetens nya avdelningar för barn och unga innebära en högre dygnskostnad framöver. Kostnaden för ett barn väntas bli ungefär 12 000 kronor, enligt Kriminalvårdens bedömning.
– Det är till stora delar ett nytt uppdrag för oss med specifika krav, som behovet av skolgång. De platserna kommer därför vara dyrare än normalt, samtidigt som de utgör en relativt liten del av den totala mängden platser.
”Rimligt”
Björn Myrberg har förståelse för att regeringen vill att myndigheten håller igen, samtidigt som man växer.
– Det ingår ju i grunduppdraget att alla myndigheter ska sträva efter att bedriva en effektiv verksamhet. När vi nu ska expandera kraftigt och får väldigt stora anslagsökningar är det rimligt att vi också ska försöka begränsa kostnadsökningar, säger han.
För nästa år bedömer Björn Myrberg att Kriminalvården kommer att behöva ett förvaltningsanslag på drygt 21 miljarder, följt av mer än tre miljarders ökning årligen de kommande åren.
– Vi hoppas att regeringen fortsätter att ge oss de finansiella förutsättningarna att fortsätta med de kapacitetsåtgärder som vi nu genomför och planerar för, och att kommande lagändringar sker i en sån takt att vi hinner med, både vad gäller lokaler och personal, säger han.
– Det handlar inte bara om nästa år, utan för lång tid framöver.
Uppdraget ska redovisas senast den 26 juni 2025.
SKR: Alla regioner väntas gå back – ljusare för kommunerna
Här är svenskarna som ska leda parlamentets utskott
