Kritik mot ÖB:s personallöften: ”Inte tillräckligt konkret”
Försvarsmaktens anställda kan se fram emot satsningar på lön och villkor framöver, enligt det underlag som ÖB lämnade till regeringen i veckan. Men Officersförbundet hade väntat sig mer. ”Det är inget fel i de skrivningar som står där, men det är inte tillräckligt konkret”, säger ordförande Lars Fresker.
Att behålla befintlig personal och att rekrytera ny. Det är en av de största utmaningarna när Sverige rustar och Försvarsmakten ska växa under de kommande decennierna, enligt Sven-Olof Sällström (SD), vice ordförande i försvarsutskottet.
– Det är en smal sektor, säger Sällström om personalfrågan.
Han välkomnar därför att Försvarsmakten är tydlig med att det ska genomföras satsningar på personalens löner och villkor, enligt det underlag för fortsatta politiska ställningstaganden som ÖB Micael Bydén och generaldirektör Mikael Granholm lämnade över till regeringen i veckan.
– Man måste erbjuda personalen villkor som är i linje med 2000-talet. Man ska få betalt för det man uträttar. Det är inte ett kall att vara militär och officer, precis som det inte är ett kall att vara undersköterska eller sjuksköterska, säger han och fortsätter:
– Det är bekymmersamt att personal lämnar i förtid, för att man inte känner sig uppskattad.
Att anställda i Försvarsmakten har dåliga löner och villkor är knappast en nyhet. Kan man tycka att myndighetens ledning har vaknat sent?
– Det är en senkommen insikt hos Försvarsmakten som arbetsgivare, men det är bra att man är på rätt spår nu. Personalen måste ha vettiga villkor, säger Sven-Olof Sällström.
Plötslig och oväntad omsvängning
Officersförbundets ordförande Lars Fresker säger till Altinget att det skett vad han beskriver som ett sent uppvaknande inom Försvarsmaktens ledning vad gäller vikten av bättre löner och vettigare villkor för att kunna behålla sin personal.
– Personalen har inte känt sig sedd och uppskattad, utan mer som en utgiftspost. Så plötsligt ändrades det, ganska oväntat faktiskt. Det har blivit en omsvängning, en skillnad i mindset, säger Lars Fresker och hänvisar till den dagorder från Micael Bydén i somras där han utlovar just satsningar på personalen.
Men innehållet i det underlag som lämnades över till regeringen är till viss del en besvikelse för Officersförbundets medlemmar, enligt Fresker.
– I och med dagordern skruvades förväntningarna upp på att det skulle komma en hel del konkreta åtgärder i och med det här underlaget. Det är inget fel i de skrivningar som står där, men det är inte tillräckligt konkret, säger han.
Det som framför allt krävs är lönesatsningar – som inte ligger för långt bort. Det behövs budgetmedel tidigare än år 2024, enligt Fresker.
– Man behöver få en klapp på axeln, både bokstavligt och bildligt, här och nu för att orka anstränga sig. ÖB sade själv vid pressträffen att det är ett högre tryck på personalen, säger han.
Viktiga frågor att hantera
Officersförbundet vill också se en förändring av pensionssystemet som ger officerare incitament att arbeta efter pensionsåldern 61 år. Det behövs en rejäl översyn av villkoren vid stationering utomlands, inte minst med tanke på vad ett Nato-medlemskap kommer att föra med sig, men även av villkoren i vardagen på hemmaplan.
– Något som kommer upp i våra medlemsundersökningar är balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Arbetslivet går ut över privatlivet på ett inte hållbart sätt, säger han.
Överlag tycker Lars Fresker att underlaget till regeringen om Försvarsmakten innebär väl avvägda förslag och en riktig väg att vandra för de kommande åren. Han har inga starka synpunkter i detalj vad gäller vägvalen kring teknik, utrustning och vapen, även om han är väl medveten om att det är föremål för en livlig diskussion.
– Det är människorna som ska underhålla och bemanna som är det viktiga, det spelar faktiskt mindre roll vilka vapensystem vi har. Personalen är helt avgörande för vår militära förmåga, säger han.
Sällström: Nödvändiga satsningar
Försvarsutskottets vice ordförande Sven-Olof Sällström ger underlaget ett gott betyg och säger att det var i linje med de allmänna förväntningarna.
– En bred satsning på i princip alla delar i försvaret. Det är nog också precis vad som är nödvändigt, säger han.
De ökade kostnaderna är ett bekymmer och tvåprocentsmålet får inte bli en helig siffra, enligt Sällström och syftar på målet att försvarsutgifterna ska motsvara två procent av BNP. En nivå som Försvarsmakten nu tror kommer nås redan år 2026 och inte som tidigare beräkningar år 2028.
– Det handlar om att hela Europa rustar upp samtidigt. Det är trång sektor. Priserna ökar och det är dessutom en allmän inflation. I det här läget är det viktigt att inte spika sig vid två procent, utan att man vid vissa tillfällen kan gå över det, säger Sällström.
Hoppas på uppslutning
Han tar för givet med att försvarsminister Pål Jonson (M) inom kort kallar in försvarsberedningen för överläggningar och hoppas på att överläggningarna ska landa i en bred överenskommelse.
– Jag hoppas det finns en tydlig majoritet för den här linjen, även om en del diskussion naturligtvis kommer att infinna sig, så hoppas jag det finns en bred uppslutning för den här snabba tillväxten, säger han och tillägger:
– Det vore olyckligt om vi får en stor debatt om att ställa börsar mot varandra. Att försvara Sverige är statens kärnområde.
Centerpartiets Mikael Larsson skriver i en kommentar till Altinget att underlaget från Försvarsmakten är bra, välarbetat och i linje med det som försvaret tidigare framfört.
– Underlaget är en av många viktiga pusselbitar i arbetet med att stärka svenskt totalförsvar. Att vi fullföljer de beslut som är fattade och att nya måste till är en viktig slutsats, skriver han.
Ökat stöd till Bostad först – men pengarna för 2022 tog inte slut
Överblick: ”Nödvändighet” att återinföra civilplikten och Kristersson ska möta Erdogan
