Lika många dör av mobbning som av olyckor på arbetsplatsen
Varje år dör lika många i självmord kopplade till arbetsrelaterad mobbning som i arbetsplatsolyckor, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket.
Nya studier visar att det finns starkare samband mellan mobbning på arbetsplatsen, så kallad kränkande särbehandling, och självmord än vad som tidigare visats. Det konstateras i en kunskapssammanställning som gjorts på uppdrag av Arbetsmiljöverket.
– Räkna man på detta och antar att det är liknande i hela arbetslivet så är det ungefär lika många som dör av självmord på grund av mobbing som av olyckor på arbetsplatsen, säger Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, som står bakom rapporten.
Bakom slutsatserna finns en dansk och en svensk studie som båda visar på omkring en fördubblad risk för självmord bland de som utsatts för kränkande särbehandling på sitt jobb.
”För svagt för Försäkringskassan”
Kopplar man samman resultaten med den totala andelen självmord som sker skulle det innebära att 20 procent, omkring 30–50 självmord per år kan kopplas till mobbning på arbetet.
Men även om studierna visar på ett starkare samband än tidigare är kunskapsläget begränsat enligt Bengt Järvholm och han tror inte att sambandet är tillräckligt starkt för Försäkringskassan ska godkänna fler fall som arbetsskador.
– Jag skulle tro att kunskapsläget är så idag att Försäkringskassan skulle säga att sambandet är för svagt för att man ska ersätt det. Men det hindrar inte att man försöker undvika att folk mobbas.
Stress och självmord
Rapporten pekar också på att det finns samband mellan stress och självmord. Här har studierna undersökt hur arbetsbelastning och egenkontroll över sitt arbete och kommit fram till att för lite egenkontroll leder till ökad risk för självmord.
– Det är en faktor, det finns så klart många andra faktorer också, men om man kan öka egenkontrollen så skulle man också kunna påverka risken för självmord på ett positivt sett, säger Bengt Järvholm.
En viktig faktor för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön och på så sätt minska riskerna är enligt Bengt Järvholm att se till att arbetsgivare och chefer har rätt kunskap och kompetens för att hantera frågorna. Han vänder sig också mot en utveckling han ser mot att man som chef inte behöver ha kunskap i det arbete som medarbetarna utför.
– I dag är det lite populärt att vara chefskompetent och du behöver inte riktigt kunna det arbete som utförs. Men ska du får till frågorna kring stress så tror jag att chefen också måste kunna praktiken och vad man gör på jobbet, säger han till Altinget.
Han menar att det är avgörande att som chef ha kunskap om arbetet för att kunna prioritera resurserna och för att kunna stötta medarbetare med hur de ska prioritera för att minska arbetsbelastningen.
– Annars blir det floskelliknande råd bara, säger han.
Krav i upphandlingar
För att övergripande stävja en ohälsosam utveckling och hindra att människor kommer till skada tror Bengt Järvholm att det behöver ställas tydligare krav på arbetsmiljö i upphandlingar. Men också att man måste jobbar mer med att sprida kunskap om psykosocial arbetsmiljön, exempelvis inom ramen för befintliga utbildningar.
– Långsiktigt måste man jobba med att öka den allmänna kunskapsläget hos dem som kommer ut och ska leda de här organisationerna, säger han.
Arbetsmiljöverkets Generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem säger att den arbetsmiljöstrategi som regeringen antagit är bra. Men hon poängterar att det är ute hos arbetsgivarna som arbetet framförallt behöver ske.
– Politiska signaler är jätteviktiga, men det är sällan de som ändrar världen i det här sammanhanget utan här är det på den lokala arbetsplatsen som arbetet ska utföras, säger hon.
{{toplink}}
Fenomenet Sanna Marin splittrar Finland
OECD vill se gemensam forskningsstrategi – rektor kritisk
