Lista: Ministrarnas resultat på högskoleprovet

Vem fick bäst resultat? Vilka fick lägst? Och hur gick det för utbildningsminister Mats Persson? Altinget listar regeringens resultat på högskoleprovet.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) och finansmarknadsminister Niklas Wykman (M). Det är ministrarna med bäst resultat på högskoleprovet – båda lyckades få 1,7 av 2.0 poäng.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) hamnar inte långt efter. Hennes 1,6 poäng räcker till en tredjeplats bland regeringens företrädare.

Sämre gick det för den ansvariga ministern för universiteten och UHR, som håller i högskoleprovet. Med 0,9 poäng hamnar utbildningsminister Mats Persson (L) trea från botten.

Jonson hamnar sist

Längst ner på listan hittar vi äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) och försvarsminister Pål Jonson (M). Båda skrev 0,7 när det begav sig. Medelvärdet har på senare år legat mellan 0,8 och 0,9 poäng. Sedan 2011 har dock provet ändrats, med ett större fokus på matematisk kunskap.

Tenjes utbildningshistorik har omskrivits i veckan efter Uppdrag gransknings avslöjande om ministrarnas cv:n. SVT-programmet kunde visa att hon inte fullföljt programmet för europeisk administration vid Linnéuniversitetet – trots att det framstod som så på hennes officiella cv på regeringens hemsida.

{{toplink}}

Trots att Pål Jonson hamnar sist är han en av dem som har tyngst akademiska meriter i regeringen. Han har läst kandidatprogrammet i internationell politik i Washington DC, tagit en magisterexamen i europapolitik vid College of Europe i belgiska Brygge och doktorerat i krigsvetenskap vid Kings College i London.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och skolminister Lotta Edholm (L) är två av de åtta ministrar som inte har gjort provet.

Forrige artikel Regeringen går vidare med förslag om vräkning av hyresgäster Regeringen går vidare med förslag om vräkning av hyresgäster Næste artikel Ungern köper fler Jas Gripen-plan Ungern köper fler Jas Gripen-plan
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.