Littorin lämnar Kallak-bolaget: Mitt uppdrag är slutfört
Sven Otto Littorin lämnar uppdraget som ordförande för Beowulf Mining. Han har gjort det han skulle, förklarar han för Altinget. Nu är det upp till efterträdaren Johan Röstin att tina upp bolagets frostiga relationer med samebyarna.
Frågan om en järnmalmsgruva i Kallak har varit en het politisk potatis i åratal. I våras beslutade så S-regeringen att bevilja Jokkmokk Iron Mines bearbetningskoncession. Nu lämnar Sven Otto Littorin uppdraget som styrelseordförande för moderbolaget Beowulf Mining.
– Mitt uppdrag är slutfört. Den mer politiska dimensionen är över. Jag var där för att hjälpa till med att få koncessionen i land och att bygga upp en organisation i Sverige. Det har jag gjort nu. Och vi har rekryterat Ulla Sandborgh som vd för Jokkmokk Iron Mines, det svenska dotterbolaget. Och jag är jätteglad att Johan (Röstin) tackade ja till att bli ordförande, säger Sven Otto Littorin till Altinget.
Vad har Johan Röstin som gör honom mer lämpad som styrelseordförande i det här läget?
– Det handlar både om vad han har och vad han inte har. Han har lång erfarenhet av företagsledning. Det är bra i det här skedet när man ska förhandla med alla möjliga, om transporter, om att bygga själva anläggningen och så vidare, säger Littorin och fortsätter:
– Det han inte har är en belastning av att ha bråkat. Det har jag. Men det var nödvändigt.
Vem är det du har bråkat med?
– Med samerna bland annat.
Varför var det nödvändigt att bråka med dem?
– I det skedet var det nödvändigt att driva bolagets ståndpunkt och den gick på tvärs mot vad samebyarna ville. Nu är det över och nu måste man sätta sig ned och förhandla, det är en mer opolitisk fas.
Samebyarna gillar inte dig, menar du?
– Så är det. Det får man acceptera.
Vad var det du gjorde som bidrog till att regeringen till slut sa ja till bearbetningskoncession?
– Det bolaget behövde var någon som förstod hur ett politiskt beslut blir till. Att man sedan fick en näringsminister som älskar gruvor, det skadade ju inte.
Det är inte ovanligt att just gruvbolag rekryterar politiker. Hur kommer det sig?
– Jag tror att det är viktigt för alla typer av verksamheter som omges av en komplex politisk beslutsstruktur är att det finns någon som faktiskt förstår hur de politiska besluten fattas, säger Littorin och lägger till:
– Det är inte en slump att både Göran Persson och Anders Sundström är aktiva i gruvbolag, det tror jag inte.
Det handlar alltså inte i första hand om att rycka i sina politikerkontakter?
– Det funkar verkligen inte. Alla är väldigt rädda att det ska framstå som att de springer i någon korridor. Det som krävs är att man förstår vad som är viktigt i politiska beslutsprocesser och hur man uttrycker sig.
Vad är nästa steg för Beowulf Mining och Jokkmokk Iron Mines vad gäller planerna för Kallak?
– Att uppfylla de tolv punkterna i koncessionen och att få miljöprövningen i hamn, vilket i stort sett är samma sak. Det siktar man på att bli klar med i slutet av nästa år. Sedan handlar det också om att förbereda för en affärsverksamhet, för drift, transporter och så vidare.
Hur ser du på möjligheterna att skapa en fungerande relation till samebyarna?
– De andra gruvbolagen har en fungerande relation, Beowulf borde också kunna ha det. Man måste bara sätta sig ner tillsammans, ta ett par djupa andetag och fundera på "vad gör vi nu?". Men bolaget måste bjuda till. Jag tror det ska finnas goda förutsättningar för goda samtal.
{{toplink}}
Marika Markovits – ny biskop med hjärna för idéburen välfärd
Grafik: Budgeten 2023 jämfört med budgeten 2022
