Lokal M-politiker om elsparkcyklar: Tar orimligt lång tid att utreda
DEBATT. Lösningen på de stora problemen med elsparkcyklarna behöver inte vara så svår. Men det pågår ett krig mellan flera aktörer och ingen verkar anse sig ha råd att ta ansvar, och dessvärre går det trögt även på myndighetsnivån. Det skriver Roslana Cederhage (M).
Roslana Cederhage (M)
Vice ordförande, Högalidsmoderaterna
Nyligen skrev jag en insändare i en lokaltidning om problemen med de mängder av elsparkcyklar som förekommer i huvudstaden. Problem som felparkering, dumpning, vårdslöst trafikbeteende med mera. Gensvaret jag fick var förbluffande.
Problemen är inte exklusiva för Stockholm. De olika bolagen som i dag slåss om det offentliga rummet genom att ställa ut elsparkcyklar i det är många – och har etablerat sig i flera svenska städer, däribland Göteborg, Lund, Malmö, Stockholm, Norrköping och Uppsala.
Nyttan bleknar
Om elsparkscyklarna användes med förnuft av förarna hade satsningarna kanske varit positiva och allt det där som aktörerna själva säger: miljönytta genom minskade luftföroreningar, mobilitet och enkelhet. Men, trots långvarig debatt om de många negativa effekterna upphör inte missbruket och problemen.
Nyttan och rörelsefriheten bleknar i jämförelse med de negativa följdeffekter många upplever att dessa fordon har på samhället. För att inte tala om de besvär och risker som elcykelanarkin innebär för funktionshindrade och synskadade.
Bra att få en prislapp
Nyligen meddelade Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg att man där ska kartlägga olyckor som sker med elsparkcykel. Initiativet kommer efter att det upprepade gånger har rapporterats om att olyckorna ökar, nu senast berättade till exempel Expressen om fyllekörningar som orsakar skador. Tidigare har SVT skildrat liknande händelser.
"Vi vill veta hur mycket vård dessa skador konsumerar, hur många sjukhusdagar, hur mycket arbetsfrånvaro det genererar" kommenterade Ragnar Ang, vårdenhetsöverläkare på Traumavårdsenheten vid Sahlgrenska den kartläggning man nu påbörjar.
Det är bra att det forskas och att vi får en prislapp på vården kopplad till elsparkcyklarna, men i grund och botten är det här ett problem som borde kunna lösas ändå. Lösningen behöver inte vara så svår. Företagen bör i långt högre utsträckning än i dag installera digitala funktioner som gör att elsparkcykeln stängs av när någon försöker köra upp på en trottoar. Detta kan i dag ordnas genom så kallad geotag och används redan i ett par specifika zoner i Stockholm.
Återupprätta förtroendet
Vidare kan företagen införa geografiska zoner för parkering och bötfälla åkare som parkerar utanför dem samt stänga av användare vid upprepat missbruk. Det behövs också göras en granskning över dagens tillåtna hastigheter.
Om företagen installerade dessa funktioner skulle det främja framkomlighet, minska nedskräpning och minimera skaderiskerna. Dessutom skulle det kanske återupprätta förtroendet för dessa bolag som intresserade av stadens miljö – inte bara av kundernas användardata.
Drar ut på tiden
Att detta hittills inte skett tyder på att det kommer krävas krav och reglering uppifrån. Det som pågår är ett krig mellan flera aktörer och ingen verkar anse sig ha råd att ta ansvar.
Dessvärre går det trögt även på myndighetsnivån. Transportstyrelsen utreder frågan om elsparkcyklar på uppdrag av regeringen. Den första delrapporten av tre kom i juni, men förslag på regeländringar – som till exempel tillståndsplikt, begränsat antal elsparkcyklar per företag och krav på digitala funktioner – kan vi vänta oss först i mars 2021.
Pandemitiderna innebär att många skippar kollektivtrafik till förmån för cykel och promenad. Framkomlighet och trygghet på städernas gator är viktigare än någonsin. Att det ska ta så lång tid att utreda frågan är orimligt. Bara att ta en promenad i någon av våra större städer borde vara tillräckligt för Transportstyrelsen att vilja pröva något drastiskt. Våra städer och dess invånare förtjänar bättre.
Hökmark: EU och USA är frånvarande när det gäller att skapa stabilitet
Lärarförbundet: Svensk skola är satt på svältkost
