LRF: Tondövt förslag av finansministern om stämpelskatt för bönderna
Regeringen och Centerpartiet föreslår ett välkomnat stödpaket på 3,1 miljarder till Sveriges bönder. Samtidigt kontrar finansminister Mikael Damberg (S) med ett skatteförslag som skulle slå hårt mot både livsmedelsproduktionen och branschens klimatmål. Det skriver Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.
Kriget i Ukraina har blottat den svenska sårbarheten vad gäller matproduktion och försörjningstrygghet. Därför är det glädjande att se att såväl politiker som handel nu agerar för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen.
Unik möjlighet
Nyligen kom ett förslag från regeringen och Centerpartiet om ett utökat stödpaket på 2 miljarder, vilket sammanlagt blir ett stöd på 3,1 miljarder med syfte att hålla verksamheten i gång och matpriserna i schack. Moderaterna har också presenterat ett liknande förslag. Nu gäller det att få igenom ett ambitiöst förslag genom riksdagen som snabbt gör att pengarna hamnar på gårdarna.
Riksdagen har nu en unik möjlighet att stötta svenskt lantbruk så att vi får kraft och kan fortsätta att utveckla ett av världens mest hållbara och ambitiösa matproduktion.
Dambergs skattemanöver
Men samtidigt som regeringen anordnade pressträffar för att berätta om det ökade stödet och en ny utredning om att stärka Sveriges livsmedelsberedskap, smyger finansministern samtidigt fram ett förslag på ytterligare en skatt för bönderna på en miljard årligen.
Det handlar om en stämpelskatt som ska tas ut vid fastighetsbildning genom sammanslagning och klyvning. Alltså en skatt som med precision riktar sig mot jord- och skogsbruk.
Att i detta läge, med krig i Europa, en kommande global matbrist och en unikt låg matproduktion är förslaget både tondövt och taktlöst. Ett tillfälligt krispaket löser inte lantbrukets problem på lång sikt. Vi har många stora frågor som vi behöver ägna tid åt för att få en bättre konkurrenssituation. Det handlar om färre regelverk, bättre myndighetsutövning och en ökad lönsamhet.
Det handlar inte om ökade pålagor och skatter.
Drabbar nya generationens bönder
Den nya stämpelskatten gör det dyrare för den som vill expandera sin verksamhet, den gör det svårare för den som vill stycka av sin mark för att klara sin likviditet. Den gör det ännu dyrare för de unga som ska generationsskifta, och med tanke på att hälften av Sveriges lantbrukare är i pensionsåldern, så är det också en obegriplig dålig tid för att lägga på extra skatt.
Sedan 1990 har 4 av 10 svenska gårdar lagts ner, oftast på grund av för dålig lönsamhet. Det var en av förklaringarna till att riksdag och regering beslutade om en nationell livsmedelsstrategi 2017, där huvudfokus är att öka matproduktionen.
Försvårar hållbart jordbruk
Ökade kostnader, och därmed ännu sämre konkurrenskraft leder inte till ökad matproduktion. Det leder till fler nedlagda gårdar, minskad matproduktion, färre jobb, lägre skatteintäkter, mer igenväxta marker och ett ännu större glapp mellan stad och land.
Det leder till att vi tvingas importera mer mat från länder som inte har lika hårda miljökrav och djurskyddslagar som i Sverige. Det leder också till att vi är unikt osolidariska mot resten av världen, om vi försvårar för matproduktionen i den del av världen som har det bästa klimatet för hållbart jordbruk. Och det i en tid när till och med WHO varnar för en global hungerkatastrof i spåren av Ukrainakriget.
Skrota och tänk om
Förslaget är lika dåligt och ogenomtänkt som den första versionen som åkte ner i papperskorgen 2017. Låt detta förslag ta samma väg, utan att passera remissinstanserna. Vi har mycket viktigare saker att lägga vår tid och vårt fokus på. Jag utgår från att finansminister Mikael Damberg, som inte var ansvarig för beslutet att utreda nya stämpelskatten, delar samma uppfattning.
Timbro: Miljöpartiets gruvpolitik är ett hot mot den gröna omställningen
Skydda skogen: ”Förflytta Skogsstyrelsens generaldirektör till elefantkyrkogården”
