Migrationsverkets frågetecken kring förslag om barns rättigheter
(Foto: Lars Schröder/TT)
I slutbetänkandet för utredningen om barns möjligheter att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen bedöms huvudförslaget kunna leda till mellan 10 och 20 klagomål per år. Men Migrationsverket skriver i sitt remissvar att en målgrupp på 28 000 barn saknas i den beräkningen.
När särskilda utredaren Anita Linder presenterade slutbetänkandet ”Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen” (SOU 2023:40) i augusti 2023, fick den ett varmt mottagande av många. Inte minst inom civilsamhället som kommer att få en nyckelroll, om utredningens förslag tas vidare.
{{toplink}}
I själva grundfrågan föreslog utredningen att Sverige ska ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen. I barnkonventionen finns inga bestämmelser om rättsmedel eller upprättelse när den överträds. Det finns däremot i det så kallade tredje tilläggsprotokollet, som antogs 2011.
Migrationsverket påpekar i sitt remissvar att det tredje tilläggsprotokollet skulle kunna ses som ett logiskt avslut på den process som inleddes med att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och senare har gjort barnkonventionen till svensk lag.
28 000 barn om året
Samtidigt menar de att konsekvenserna inte har utretts tillräckligt. Utredningen har gjort en beräkning på hur många klagomål som kan tänkas uppstå i samband med beslut om utvisning eller avvisning, om det tredje tilläggsprotokollet ratificeras. Inledningsvis bedömer utredningen att det kan bli tal om 10 till 20 fall om året, för att senare öka till mellan 30 och 60 per år.
Migrationsverket skriver att de har identifierat andra områden där barn kan komma att använda sin klagorätt: ”Av betänkandet framgår att tillståndsmål (anknytning, arbete och studier) nästan uteslutande gäller barn i familj och att det under de senaste tre åren har rört i snitt cirka 28 000 barn årligen. Migrationsverket saknar ett scenario där även dessa barn ingår i beräkningen.”
Särskilt yttrande
Remisstopp är den 19 februari. På torsdagen hade 47 av de 133 remissinstanserna svarat. I huvudsak är de inkomna svaren positiva.
Man kan notera att ganska få hittills, förutom Migrationsverket, plockar upp de invändningar som två sakkunniga i utredningen redogjorde för i ett särskilt yttrande – mot att anta det tredje tilläggsprotokollet:
- Invändningarna gällde både utredningens underlag och ställningstagande.
- De sakkunniga menade att utredningen inte i tillräcklig utsträckning hade utgått från att klagomålen mot Sverige nästan uteslutande gäller migrationsfrågor. Och där finns redan möjligheter att pröva sin sak i exempelvis Europadomstolen, FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och FN:s kommitté mot tortyr.
- Det finns länder i Sveriges närhet som har hög trovärdighet i MR-frågor men som inte har ratificerat protokollet. Till exempel Nederländerna, Island och Norge. De sakkunniga saknade djuplodande resonemang om hur det kommer sig.
- Barnrättskommitténs tolkning av staters rättsliga skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter beskrivs av de sakkunniga som ”exceptionellt långtgående”. Detta lyftes i Norge fram som en viktig orsak till att de inte ratificerade det tredje tilläggsprotokollet när frågan var uppe 2022.
Yttrandet bör beaktas
Förvaltningsrätten i Stockholms län skriver att de, i sak, inte har något emot att Sverige skulle ratificera det tredje tilläggsprotokollet. ”Domstolen anser dock att synpunkterna som lyfts fram i det särskilda yttrandet bör beaktas och bemötas närmare, särskilt frågan om de rättsliga konsekvenserna av en ratificering mot bakgrund av att barnrättskommittén tycks göra mer extensiva ställningstaganden vad gäller staters rättsliga skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter jämfört med bland annat likasinnade statsparter och Europadomstolen.”
SKR: Fördelarna överväger
Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillstyrker en ratificering av det tredje tilläggsprotokollet. SKR delar visserligen de invändningar som har framförts, men deras bedömning är att fördelarna överväger nackdelarna.
De två sakkunniga som skrev det särskilda yttrandet är Victor Hagstedt, kansliråd på Utrikesdepartementet, och Charlotte Roth Olanders, departementssekreterare på Justitiedepartementet. De skrev bland annat att ”ett skäl som i stället tycks väga tungt för utredningens ställningstagande är symbolvärdet och förväntansbilden från ett antal aktörer om att Sverige ska ratificera tilläggsprotokollet”.
Beslutskedja: Barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2022
Anita Linder, lagman vid Kammarrätten i Stockholm, ska utreda frågor om barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättighe…
Läs mer2022
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2023
Utredningen om barns möjligheter att utkräva sina rättigheter föreslår en försöksverksamhet me…
Läs mer2023
I slutbetänkandet för utredningen om barns möjligheter att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen be…
Läs mer2024
Trots varning om kostnaderna – regeringen går vidare med fruktstöd
Här är partiernas toppkandidater
