Miljonökning till partierna vid årsskiftet

Stödet till riksdagens partigrupper föreslås öka med 40 procent. För Socialdemokraterna, riksdagens största parti, innebär det 3,8 miljoner extra nästa år.

Staten ger strax över en halv miljard kronor om året till partierna. Nu föreslås riksdagens del av stödet öka med sammanlagt 16,8 miljoner kronor och ett tillskott till partigrupperna på 40 procent.

För oppositionspartierna innebär det ytterligare 1,4 miljoner kronor årligen, utöver tillägget per riksdagsledamot som enligt riksdagsstyrelsens förslag ska räknas upp från 57 000 till 79 000 kronor. 

Socialdemokraterna får 3,8 miljoner extra nästa år med det höjda stödet.

– Vi har ju en kostnadsökning som alla andra så vi tillstyrker förslaget och är positiva till att riksdagsförvaltningen ändå har tagit det här initiativet till att göra den här höjningen, säger Johan Löfstrand (S), partiets vice gruppledare och ledamot i riksdagsstyrelsen, till Altinget.

Oförändrat i 20 år

Stödet från riksdagen har legat på samma nivå sedan 2001. Riksdagsstyrelsens förslag på en höjning bygger på en analys från Riksdagsförvaltningen och har skickats på remiss till partigrupperna.

Av de partier som svarat (S, SD, M, V, MP och KD) är alla positiva till höjningen.

– Den bedömning som vi gör är att stödet har urholkats under de här åren och att partiorganisationerna definitivt behöver de här medlen, säger Löfstrand (S)

Samtidigt är han inte helt nöjd.

Önskat mer

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet hade velat att stödet höjdes ytterligare. Uppräkningen täcker inte för inflationen, menar S, och V önskar att stödet ”bättre speglar de verkliga kostnaderna som partigruppen har”.

Kristdemokraterna vill att stödet årligen räknas upp med konsumentprisindex (KPI). Även Moderaterna anser att man bör överväga en indexering, och Socialdemokraterna är inte heller främmande för idéen.

– Hade man haft en indexering så hade det inte behövts göra förändringar, säger Johan Löfstrand (S).

– Men vi har inte landat i vad vi tycker är den bästa lösningen utan det måste en utredning titta på.

I dag krävs en lagändring för att ändra riksdagens stöd, en modell som både S och M tycker att man borde se över.

Sedan i somras finns ett tillkännagivande från riksdagen till riksdagsstyrelsen om att en parlamentarisk utredning ska titta på stödet till den politiska beslutsprocessen och ledamöterna. Där borde frågan ingå, anser S som är kritiska till att uppräkningen görs innan modellen setts över. 

– Nu sker det en höjning och sen ska man titta på systemet igen och vi är väl av den uppfattningen att det hade varit bättre att göra båda sakerna samtidigt, säger Löfstrand.

Höjningen av stödet föreslås träda i kraft 1 januari 2024. Innan dess måste riksdagen fatta beslut om lagändring.

Forrige artikel Regeringen utreder myndighetsrensning Regeringen utreder myndighetsrensning Næste artikel Efter omröstningen – MP vill behålla språkrörsmodellen Efter omröstningen – MP vill behålla språkrörsmodellen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.