Ministern om styrelsekritiken: Beklagar att beskedet kom sent
Regeringens beslut att korta mandatperioden i lärosätenas styrelser beror på säkerhetsläget, säger utbildningsminister Mats Persson (L) till KU. Samtidigt beklagar han att beskedet kom sent. ”Det saknas fortfarande svar på varför det var så akut att göra den här förändringen”, säger Åsa Westlund (S) till Altinget.
På torsdagen var det utbildningsminister Mats Perssons tur att frågas ut av konstitutionsutskottet.
Regeringens besked i april förra året om att att korta tidsperioden för förordnandet av styrelserna för högskolor och universitet möttes av starka reaktioner, såväl från högskolevärlden som oppositionen.
{{toplink}}
– Beskedet om den kortare mandatperioden lämnades sent och det beklagar jag. Jag har förståelse för kritiken om att beskedet kom med väldigt kort varsel, men det här är ett beslut som växte fram under en väldigt lång tid, säger utbildningsminister Mats Persson (L) under utfrågningen.
Den 27 april 2023 fattade regeringen beslutet att anordna externa ledamöter i lärosätenas styrelser, mandatperioden kortades från tre år till 17 månader och ett krav på säkerhetskompetens i styrelserna infördes. Bara ett par dagar tidigare hade regeringen meddelat nomineringspersonerna, som lämnat sina förslag i slutet av januari, att förutsättningarna hade ändrats.
Anledningen till att beslutet kom så sent beror enligt ministern på att regeringen gjort ”en samlad bedömning där ett antal pusselbitar har lagts på varandra.” Persson hänvisar till det rådande säkerhetsläget.
– För lärosätena handlar det om att de behöver ha en större förståelse för de risker det nya säkerhetsläget medför för deras verksamhet. Både Säkerhetspolisen och Must har flera gånger påtalat att svensk forskning och innovation är eftertraktad. Även FOI har lyft fram sårbarhet och risker i förhållande till den högre utbildningen.
”Efterkonstruktion”
Socialdemokraternas Åsa Westlund, vice ordförande i utbildningsutskottet, är riksdagsledamoten som KU-anmälde Mats Persson.
– Utbildningsministern har haft tid att formulera sig och hitta en efterhandskonstruktion till hur regeringen agerade. Men det saknas fortfarande svar på varför det var så akut att göra den här förändringen. Att man över en natt stjälper den här processen som hade pågått under flera års tid och kapar mandatperioderna, säger hon till Altinget.
Westlund ifrågasätter också varför regeringen väljer att peka ut ett område.
– Här pekar regeringen med hela handen över en natt ut ett kompetensområde som ska finnas. Men det finns ju massor med andra kompetenser i en högskolestyrelse som regeringen inte har pekat ut men som självklart också måste finnas. Så varför behandlar man just detta så annorlunda?
Pekar på utredning
Vidare menar ministern att regeringens beslut bekräftas av utredare Peter Egardt som haft i uppdrag att ta fram förslag på hur universitets och högskolors kompetens i säkerhetsfrågor kan öka.
– Därefter har ju då en utredare utrett detta och kommer med en mycket tydlig analys kring att säkerhetsarbetet har brister och att det på strategisk nivå, det vill säga i styrelserna, saknas den här kompetensen, säger han.
Samtidigt framhåller flera lärosäten i sina remissvar att det går att lösa genom att i stället anställa rätt kompetens inom organisationen, förslagsvis på lärosätenas säkerhetsavdelningar.
Stärkt akademisk frihet
Vänsterpartiets Jessica Wetterling, ledamot i konstitutionsutskottet, frågar under utfrågningen om regeringen vägde in akademisk frihet när de fattade beslutet.
– Det är därför vi har den här unika modellen med valberedningar som föreslår till regeringen vilka personer som ska vara externa ledamöter. Hälften av valberedningen föreslås också av lärosätena själv för att säkerställa den akademiska friheten, svarar ministern.
Wetterling ställer därefter följdfrågan om hur ministern ser på lärosätenas reaktioner.
– Jag gör bedömningen att när man tar den här typen av beslut kan man inledningsvis få väldigt mycket kritik, och det var precis vad som skedde vid det här tillfället. Jag har förståelse för den kritiken som handlar om att den här informationen om beslutet kom väldigt sent.
– Paradoxalt nog kommer detta leda till att den akademiska friheten kommer stärkas.
Beslutskedja: Uppdrag att ta fram förslag om hur universitets och högskolors kompetens i säkerhetsfrågor kan öka
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2023
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2023
Utredaren har överlämnat "Ökad kompetens i säkerhetsfrågor vid universitet och högskolor" till utbildningsdepartementet.
Läs mer2024
Sista datum att svara på remissen.
Remissinstanser (PDF)2024
Regeringens beslut att korta mandatperioden i lärosätenas styrelser beror på säkerhetsläget, säger utbildnin…
Läs mer2024
Budgetpengar till det civila försvaret
Vårdförbundet varslar om blockad
