Minskade anslag försvårar när skogsägare ska skydda skog

Myndigheterna är i färd med att sjösätta den politiska inriktningen om att skydd av skog framöver främst ska ske på markägarens initiativ. Men de kraftigt minskade anslagen till skydd av natur gör det svårare att införa det nya arbetssättet, enligt Naturvårdsverkets Claes Svedlindh.

Det är numera landets markägare som ska bjuda upp till dans när landets värdefulla skogar ska skyddas. Enligt den politiska inriktningen i Skogspropositionen, som slogs fast av regeringen och riksdag förra året, ska statens myndigheter kliva ett par steg tillbaka och vänta på att bli uppbjudna.

Men Claes Svedlindh, chef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket, är bekymrad för att det kan bli svårt att införa det nya arbetssättet. Det som oroar honom är inte att landets länsstyrelser kommer sakna uppvaktning, utan tvärtom att intresset är för stort i kombination med att anslaget dragits ned med drygt 30 procent i år.

– Det är en stor risk att det är svårt att införa arbetssättet med frivillighet, om markägare tvingas vänta ett antal år på att få sina pengar. Anslagen har åkt berg- och dalbana, det krävs en förutsägbarhet, annars riskerar staten att tappa i förtroende, säger han till Altinget och tillägger att intresset från markägarna är flera gånger anslaget.

Guide till ökad frivillighet

Den nationella strategin för formellt skydd av skog är under översyn, ett arbete som väntas pågå till slutet av nästa år. I väntan på det har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tagit fram riktlinjer, som beslutades nu i februari, som ska guida länsstyrelserna och Skogsstyrelsens distrikt att arbeta med formellt skydd där frivillighet är ledstjärnan.

Här finns uppmaningar till de statliga tjänstemännen som snarast kan sorteras in under inställning och attityd, exempelvis: ”det är viktigt att de personer som representerar beslutsmyndigheten sätter sig in i markägarens situation och har förståelse för denna.” Men här finns också konkreta förändringar vad gäller ärendenas turordning.

– Tidigare gick ärendena med akut hot före frivillighet, nu är de lika högt räknade, säger Maano Aunapuu, enhetschef för områdesskydd, Naturvårdsverket.

Hur länsstyrelserna ska hantera en situation där markägarnas frivilliga intresse för formellt skydd av sina marker är större än tillgången på statliga medel kallar Aunapuu för en svår utmaning.

– Vi skulle kunna omsätta mycket mer i hela landet. Vi känner till behoven och det finns intresse, säger han.

I de nya riktlinjerna finns det flera frågor som kan ändras och kompletteras och som ska hanteras närmare i arbetet med att se över strategin för formellt skydd av skog. Det gäller bland annat den – känsliga – frågan ifall skogsägarnas frivilliga avsättningar (ej formellt skydd) ska dokumenteras. Men också ett helhetsperspektiv av skogsskydd i relation till frivilligheten, när avsteg från frivillighet kan ske och arbete med formellt skydd av skog ovan den fjällnära gränsen.

Skogsägarförening: Tråkigt och jobbigt

Mattias Persson är vd för Nätraälven skog, en skogsägarförening i Västernorrlands län, med drygt 1200 medlemmar. Han har ingen föreställning om att det någonsin kommer gå jättekvickt hos myndigheterna att skydda värdefull natur, inte ens om det är skogsägaren som knackar på. Men han menar att det vore olyckligt om det ska gå långsammare.

– Det tar ju lång tid i dag också, det har det alltid gjort. Men det finns en oro för att det ska ta ännu längre tid. Det är inget bra om det finns mindre medel och tar längre tid. Det är tråkigt, jobbigt och skapar en ovisshet, säger Mattias Persson till Altinget.

Markägare upplever ett tryck från samhället, att samhället vill lägga sig i hur skogen sköts. Det kan vara stressande för vissa markägare, enligt Mattias Persson. Samtidigt menar han att skogsägare i regel har en förståelse för vilka marker det är som myndigheterna helst vill skydda, man är inte omedveten om sina markers värden. När nu initiativet i mycket större utsträckning ska komma från ägarhåll så kommer det krävas att såväl stat som skogsägare klarar av att ge och ta, tror Mattias Persson.

– Man kommer nog inte pricka exakt vad man vill ha. Jag vet markägare som hört av sig om skog de vill skydda och det har varit ljummet från myndigheterna. Sen kan det vara tvärsom, myndigheterna hör av sig om mark som markägare absolut inte vill skydda. Jag tror båda måste klara av att jämka, säger han.

Forrige artikel Anna Ekström får grönt ljus för nya uppdrag – kan ta över ABF Stockholm Anna Ekström får grönt ljus för nya uppdrag – kan ta över ABF Stockholm Næste artikel Humana får fortsätta – avveckling av assistans pausas Humana får fortsätta – avveckling av assistans pausas
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.