MP: Statliga lån ska få skogsägare att gå över till hyggesfritt
En valfrihetsreform. Så beskriver MP-språkrören Daniel Helldén och Amanda Lind partiets tre nya skogspolitiska förslag som riktar sig till landets 300 000 enskilda skogsägare.
När det på torsdagen är dags för Miljöpartiets halvdag under Almedalsveckan, så väljer språkrören att fokusera på skogen och presentera ett politiskt paket som ska uppmuntra hyggesfritt skogsbruk och som riktar sig till landets enskilda skogsägare. I paketet ingår följande tre förslag:
- Statliga skogslån för övergång till hyggesfritt.
- Ett uppdrag till Skogsstyrelsen att stimulera övergången till hyggesfritt genom att erbjuda oberoende rådgivning samt även jobba med uppsökande verksamhet.
- Låta Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ta fram förslag på styrmedel för nya affärsmodeller där skogsägaren får betalt för den klimat- och miljönytta som skogen ger.
En valfrihetsreform. Så beskriver Daniel Helldén partiets tre förslag när han inleder pressträffen.
– Vi vill öka valfriheten för Sveriges skogsägare, säger han.
– Trots att det är många skogsägare som vill något annat, så är de fast i ett system som styr mot kalhyggesbruk, säger språkrörskollegan Amanda Lind när hon tar vid.
100 miljoner till Skogsstyrelsen
Amanda Lind säger att Miljöpartiet vill anslå 100 miljoner kronor per år till Skogsstyrelsen för uppdraget att utveckla sin rådgivning. Problemet i dag är, enligt Miljöpartiet, att många av marknadens skogsrådgivare är kopplade till företag och organisationer som köper in virke. De ser därmed inte till skogsägarens långsiktiga bästa, utan till att hålla igång virkesflödena för skogsindustrin.
Måste det vara ett statligt uppdrag, finns det inte andra sätt att förändra skogsrådgivningen?
– Det kan finnas andra varianter också. Det kan man absolut tänka sig. Nu går vi fram med att Skogsstyrelsen kan ha den här rollen. De har mycket kunskap och de har jobbat med rådgivning tidigare. Men självklart är vi öppna för att titta på andra alternativ, säger Amanda Lind till Altinget efter pressträffen.
Skogslån ska ge valmöjligheter
Förslaget med statliga skogslån för övergång till hyggesfritt riktar sig framför allt till skogsägare som står inför en slutavverkning, förklarar Amanda Lind.
– Det här statliga skogslånet är framför allt värdefullt för dem som står inför en slutavverkning och som inte ser något annat sätt att få loss den här större summan pengar. Då kan man få det här statliga skogslånet för att då kunna välja att påbörja resan mot hyggesfritt.
Hur skulle de förslag ni presenterar i dag förändra virkesflödet?
– På kort sikt skulle det påverka lite grann, men inte särskilt mycket. Dels handlar det här om en valfrihetsreform, den enskilda skogsägaren ska ha möjlighet att välja om man inte vill kalavverka, utan se ett annat brukande av skogen. Det handlar om att fortsätta kunna bruka skogen, men utdraget över en längre period.
Era förslag riktar sig mot enskilda skogsägare, hur ska ni få skogsbolagen att ändra sitt skogbruk i samma riktning?
– Ju mer kunskap som kommer, ju större tryck från enskilda skogsägare och allmänheten, och att man ser att det är ekonomiskt lönsamt på sikt, desto mer kommer de större skogsbolaget gå över till sådana här metoder. Det är jag övertygad om.
Du är det?
– Ja, det är jag. Sen tror jag också på att göra som i Finland, där har man ställt krav på det statliga skogsbolaget att bruka en större andel av skogen med hyggesfria metoder, att man ska ställa lite skarpare krav att öka andelen.
Miljöpartiet har tidigare lagt fram förslag som styr mot mer hyggesfritt skogsbruk: Hyggesfritt som norm i statliga skogar samt ett etappmål för hyggesfritt om 30 procent till år 2030.
Hon utreder vårdgarantin: ”Glad att få tillbaka bollen”
SD ska bli Sveriges nya skolparti – lågt stöd bland studerande
