Nattågskritik faller – SD hoppar av

Riksdagens planerade kritik mot Trafikverkets pågående nattågsupphandling stoppades under tisdagen efter att SD uppgett att de ser en lösning inom Tidösamarbetet. ”Vad som händer om vi inte kommer överens återstår att se”, säger Jimmy Ståhl (SD).

Miljöpartiets utskottsinitiativ som tidigare backades upp av en majoritet i riksdagens trafikutskott stötte på tisdagen på patrull.

Sverigedemokraterna bestämde sig till slut för att inte ställa sig bakom tillkännagivandet om att ”regeringen snarast bör vidta åtgärder för att säkerställa att nattågen till norra Sverige är ändamålsenliga, komfortabla och har svensk vagnprofil”. Partiet ser i stället en möjlig väg framåt inom Tidösamarbetet.

Jimmy Ståhl, ledamot i trafikutskottet, vill inte gå in på detaljer om vilken lösning som diskuteras med regeringspartiernas företrädare, men uppger att han har gott hopp om att partiet ska få gehör för den linje som tidigare hade en majoritet i trafikutskottet.

– Vi tror att vi kan lösa det så att vi får tåg som har svensk vagnprofil och lever upp till de aspekter som lyfts i initiativet, säger han till Altinget.

Trots att Miljöpartiet väckt frågan om ett tillkännagivande ser partiets trafikpolitiska talesperson Linus Lakso med tillförsikt på agerandet.

– Jag tolkar det i princip som att man kommer att genomföra det som står i initiativet, säger Lakso till Altinget.

{{toplink}}

Jimmy Ståhl vill dock inte utveckla hur partiet kommer att agera om de inte når framgång i förhandlingen med regeringen.

– Vad som händer om vi inte kommer överens återstår att se. Vi har tid på oss innan upphandlingen avslutas.

Upphandling pågår till oktober

Upphandlingen av nya nattåg har varit en långkörare i svensk infrastrukturpolitik. I den senaste rundan har en majoritet i utskottet fram tills i tisdags riktat kritik mot att Trafikverket valt att premiera anbud på vagnar som håller europeisk vagnprofil. Detta eftersom en konsekvens av det skulle innebära att färre resenärer får plats i vagnarna, som samtidigt blir trängre, då de ska vara isolerade nog att klara svenska vinterförhållanden.

Upphandlingen pågår just nu och sista anbud kan lämnas den 1 oktober 2024. I januari 2025 väntas Trafikverket presentera det vinnande anbudet.

– Frågan är bara nu hur vi nu ska nå målet. Vi för en dialog inom Tidösamarbetet och vad det är för lösning som diskuteras bör jag av respekt till förhandlingen inte ta i media, säger Jimmy Ståhl.

Dyrare i alla led

Partiet och andra kritiker trycker på att färre resenärer ger sämre ekonomi och högre kostnader för upphandlad trafik. Alternativt blir det dyrare biljetter, vilket skulle innebära att kostnaden för europeiska vagnar ger en sämre totalekonomi än de större svenska vagnarna.

– Det finns också en risk att färre väljer att resa med tåg om man höjer kostnader för nattågsresenärerna på grund av att man köper in vagnar med färre platser, säger Jimmy Ståhl.

Moderaternas Maria Stockhaus, vars parti tillsammans med L och KD tidigare varit negativa till att riksdagen ska ge sig in i frågan igen, vill inte heller utveckla vad för lösning som diskuteras inom Tidökretsen.

Regeringspartierna har samtidigt pekat på att en uppriven upphandling kan få konsekvenser genom att ytterligare fördyra och försena processen. 

– Det som man kan konstatera nu är att det inte finns en majoritet i utskottet, säger Stockhaus till Altinget.

Heie: Då får man visa det, sen kan jag bli glad

 SD:s besked innebär ännu inte att frågan är utredd, menar Ulrika Heie (C), ordförande i trafikutskottet.

– Man kan aldrig vara nöjd förrän det blir handling. Man kan inte vara nöjd med att folk säger att ”nu kommer vi lösa det si eller så”, säger Heie till Altinget. 

Hon konstaterar samtidigt att det är ett ärende med många turer.

– Alldeles uppenbart så är det ett ärende som åker slalom framåt, om det nu går framåt. Nu säger SD att man hittat en annan väg att få pejl på det här. Då får man visa det, sen kan jag bli nöjd. Men inte nu.

Hon har samtidigt förståelse för regeringspartiernas invändningar, men ser inte att fördyrningsargumentet håller i ett längre perspektiv.

– För frågan är vad som blir dyrast i längden? Det är väl det som gjort att vi är så många som engagerat oss i denna frågan. Vi åker ju nattåg med jämna mellanrum, och det är en urusel standard i de nattåg som vi har. Ska vi då upphandla något som blir dyrare och trängre för att liggvagnar försvinner, och så vidare?

– Vi skulle behöva utveckla nattågstrafiken i stället för att låsa in den på det här sättet. Okej, det kanske blir lite dyrare nu. Men risken är också vad som blir dyrast i längden?

Flera aktuella spår

Några av de alternativ som diskuteras för att kunna lösa situationen i linje med oppositionen och SD:s kritik är att skjuta till ytterligare medel till upphandlingen i höstbudgeten, som redan nu uppgår till 5,5 miljarder kronor för tio lok och 91 vagnar.

Ett annat, som förts fram av SJ, är att staten ger ett riktat uppdrag till bolaget. Pär Helgesson, som ansvarar för samhällskontakter och strategisk infrastruktur på det statliga bolaget, argumenterar för det alternativet:

– Vi har sagt att vi är vana vid, och duktiga på, att handla upp fordon. Dessutom vet vi vad kunderna uppskattar och vad som skulle vara gynnsamt för en fortsatt god resandeutveckling. Så det är fullt möjligt att ge oss ett sådant uppdrag. Trafikverket gör inte detta lika frekvent och har inte lika nära kontakt med kunderna. Det är det vi har förmedlat, säger Helgesson till Altinget.

Kommer det inte leda till en försening om ni skulle ta över frågan?

– Nej. För gör man på det sättet gäller inte upphandlingsreglerna på samma sätt. Vi kan göra en snabbare upphandling än Trafikverket. Så även om man skulle ge oss uppdraget, så är vår bedömning att man inte skulle tappa någon tid.

Enligt nuvarande plan är de nya nattågen planerade att sättas i trafik i perioden mellan 2028 och 2030.

Forrige artikel Civilutskottet säger ja till ny vräkningslag Civilutskottet säger ja till ny vräkningslag Næste artikel Trots utmaningarna – EU-omstöpt järnvägsplanering backas brett av kandidaterna Trots utmaningarna – EU-omstöpt järnvägsplanering backas brett av kandidaterna
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.