”Nu börjar vi se en miljöbudget som är lite mer nykter”
Både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen begärde ordentliga ökningar av anslagen till skydd av natur – men regeringen väljer att göra tvärtom. SD:s Martin Kinnunen ser det som en seger. ”Det är saker som vi välkomnar, att den här miljardrullningen på nya reservat bromsas.” säger han.
En viktig del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till. Det skriver regeringen i sin budgetproposition. Frågan är bara hur väl skrivningen rimmar med de anslagsminskningar som regeringen och Sverigedemokraterna nu föreslår inom naturskydd?
Naturvårdsverkets anslag för skydd av värdefull natur står inför en rejäl neddragning nästa år, från 1,7 till 1,2 miljarder, enligt den budgetproposition som presenterades i veckan. Det är en summa som dessutom är väldigt långt från den nivå som myndigheten begärde i sitt budgetunderlag: Fyra miljarder kronor.
– Det är en kraftig neddragning. Det innebär en minskad förmåga att göra naturreservat, säger generaldirektör Björn Risinger till Altinget.
Risk för köer
Hur det kommer påverka markägare återstår att se, men i sitt budgetunderlag varnar Naturvårdsverket för att fler markägare får köa för att få ersättning. Detta då formellt skydd är en process som kan sträcka sig över flera år och därmed svår att anpassa efter ettåriga budgetar.
– Vi får se vad som händer. Vi har haft en bra rusch på markaffärerna. En del processer är färdiga för vår påskrift, men är på vänt till årsskiftet, säger Björn Risinger och fortsätter:
– Vi får ta en diskussion med de stora skogsägarna och med länsstyrelserna och se hur det kan göras på bästa sätt.
Inte heller Skogsstyrelsen har fått gehör hos den nya regeringen. Myndigheten ville ha en ökning av anslaget till områdesskydd med 200 miljoner och pekade också på ett ökat behov med av intrångsersättning, 400 miljoner extra, till markägare som nekats avverkning i fjällnära skog.
Men istället dras anslaget ned från årets cirka 700 till cirka 600 miljoner nästa år. Det återstår att se vad det innebär, enligt generaldirektör Herman Sundqvist.
– Än så länge har vi ju bara siffran. Det preciseras först i regleringsbrevet. Det är klart att vi räknar och funderar, men det blir ett mått av spekulation, säger han.
För de fjällnära ärendena, som nekats avverkningstillstånd, finns ingen risk för en kösituation, enligt Sundqvist. Den intrångsersättningen är staten skyldig att betala markägarna vare sig det finns pengar kvar i anslaget eller ej. Däremot är det osäkert i vilken utsträckning andra åtgärder kan genomföras, exempelvis områdesskydd, eftersom fjällnära- och artskyddsärenden måste gå först.
– Det är väldigt svårt att sia om det, men vi har mycket i pipeline, en stor hög med ärenden, säger Herman Sundqvist.
SD: Miljardrullningen bromsas
För Sverigedemokraterna är neddragningarna på anslagen till skydd av natur och även till skötsel av natur något som partiet ser som en framgång, enligt miljöpolitiska talespersonen Martin Kinnunen.
– Vi är nöjda över de prioriteringar som vi velat göra på skogsområdet, exempelvis där vi ser neddragningar. Det är saker som vi välkomnar, att den här miljardrullningen på nya reservat bromsas. Där har vi neddragningar i miljardbelopp på skydd av områden och det som heter åtgärder. De sätts ner med en miljard på åtgärder, och skyddet sätts ner med 5-600 miljarder, säger han till Altinget och fortsätter:
– Nu börjar vi se en miljöbudget som är lite mer nykter. Nu har vi haft en miljardrullning som ökat varje år.
Men samtidigt, vi får exempelvis beting på FN-nivå nu snart om några veckor, som vi måste leva upp till. Tänker ni att ni kan komma runt det via att prata om andra termer av ”skydd”?
– Man får utvärdera alla de typer av överenskommelser som sluts internationellt. Jag tror väl att det som är viktigt – från vår sida och även från andra partier som tidigare varit i opposition – är ju definitionerna. Om vi definierade skyddade områden som andra länder gör, så skulle vi ha väldigt mycket mer. Det är egentligen en kamp om vad som är ett skyddat område och vad är inte är ett skyddat område, säger Martin Kinnunen.
LRF: Politisk avvägning saknas
Magnus Kindbom är skogsdirektör på LRF Skogsägarna. Han tycker det är svårt att han en uppfattning om lämplig nivå på anslagen.
– Hur stor summan ska vara går inte att svara på, inte så länge politiken inte kan klargöra hur mycket skog vi ska skydda i Sverige, hur mycket som ska tas ur produktion. Det finns i dag ingen avvägning om vad som är rimligt att avsätta, säger han till Altinget.
I budgetpropositionen finns inga nya ledtrådar om hur den avvägningen ska göras, enligt Kindbom. Men han påpekar att det i det nya uppdrag som Miljömålsberedningen fick i somras ingår att titta just på den frågan.
Enligt Kindbom följer myndigheterna i dag allt för strikt uppmaningen om att inga skogar med höga naturvärden ska avverkas, utan att anpassa arbetet med områdesskydd efter tillgängliga medel.
– Myndigheterna rättar inte munnen efter matsäcken, säger han.
Naturvårdsverkets Björn Risinger är inte av samma uppfattning som Magnus Kindbom.
– Jag vet inte om det är så enkelt som Magnus beskriver det. Man kan också se det som att ansvaret läggs i högre grad på de enskilda skogsägarna att skydda skogar med höga naturvärd om det inte sker genom reservatsbildning, genom frivilligt skydd. Att tolka den politiska inriktningen här är svårt, säger Björn Risinger.
Rensa kön från dem som vill bort
Magnus Kindbom tycker att risken för att minskade anslag ska drabba skogsägare som får vänta länge på ersättning kan lösas relativt enkelt: Genom att gå igenom de köer som finns och kartlägga vilka markägare som vill skydda skogen av fri vilja, utifrån skogspropositionens skrivningar om frivillighet som grund vid områdesskydd.
– Då får man klarhet i vilka medel som behövs och då bör de pengarna komma fram så fort som möjligt, säger han.
Altinget har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) för en intervju.
Överblick: Ny spionlag risk för journalistiken och Uniper vill inte bygga kärnkraft
Försvarsministern: ”Jag tror det finns en insikt om allvaret”
