Nu krävs krafttag för att öka antalet svenska EU-tjänstemän
De svenska tjänstemännen inom EU:s institutioner blir bara färre – en underrepresentation, som minskar Sveriges inflytande i Bryssel. För att främja att fler svenskar söker sig till EU-förvaltningen anordnar Linnéuniversitetet i augusti en förberedelsekurs för EU-institutionernas uttagningsprov – men både näringsliv och det offentliga behöver göra mycket mer. Det skriver företrädare för Linnéuniversitetet, Impact Europe samt studenter vid College of Europe.
Af företrädare för Linnéuniversitetet, Impact Europe samt studenter vid College of Europe.
Se alla undertecknare i rutan nedan
Den 9 juni valdes 21 svenska ledamöter som ska representera oss i Europarlamentet de kommande fem åren. En orolig omvärld med krig i vårt grannskap och i Mellanöstern, accelererande klimatförändringar och ett Europa som har allt svårare att klara den globala konkurrensen gör att vårt EU-samarbete och våra blivande Europaparlamentarikers uppgifter sällan har varit viktigare.
Det finns dock en annan grupp svenskar i Bryssel vars uppgifter också är helt centrala: de svenska EU-tjänstemännen. I kommissionen arbetar de exempelvis inom olika generaldirektorat (motsvarande svenska departement) och har till uppgift att planera, utarbeta och förslå ny EU-lagstiftning. De spelar en avgörande roll för att sätta agendan för EU-samarbetet. Dock har antalet svenskar inom EU-institutionerna de senaste åren konsekvent minskat, en trend vi är djupt oroade över.
Spelar tjänstemännens nationalitet verkligen någon större roll kan man fråga sig? Ja, det finns tre huvudsakliga skäl, anser vi, varför det är av yttersta vikt att öka antalet svenskar i EU-systemet. För det första är det viktigt med en jämn representation från alla EU-länder för att kunna skapa en värdegrund som speglar alla invånare.
En viktig brygga
För det andra utgör svenska tjänstemän en viktig brygga mellan EU-kommissionen och olika svenska aktörer – vare sig dessa kommer från civilsamhället, offentlig eller privat sektor. Det är helt enkelt lättare att ta kontakt med en svensk som förstår de svenska förutsättningarna inom ett politikområde och därmed bakgrunden till de frågor eller positioner som svenska aktörer för fram.
För det tredje ger det ett viktigt ökat svenskt inflytande om de svenska särskilda förutsättningarna redan är omhändertagna i de lagförslag som läggs fram.
Antalet svenskar minskar
Från en redan låg nivå minskar dock antalet svenskar i EU-systemet i allt större takt. Orsaken är främst pensionsavgångar bland de svenska tjänstemän som började arbeta i institutionerna i samband med Sveriges inträde 1995. I exempelvis EU-kommissionen ligger andelen svenskar idag på 1,6 procent – en siffra som borde vara 2,7 procent (eller ytterligare 350 svenskar) – för att Sverige ska vara rimligt representerat utifrån sin storlek i EU.{{toplink}}Både den föregående och den nuvarande regeringen har tagit flera initiativ för att förmå fler svenskar att söka sig till EU-systemet. Som exempel kan nämnas att Regeringskansliet nu aktivt arbetar med att rekrytera fler svenskar, Universitets- och högskolerådet har fått ett särskilt uppdrag att engagera unga för att starta en karriär i EU och antalet svenska stipendier till EU-lärosätet College of Europe har ökat från ett till sju.
Omfattande antagningsprov
Men även om man har siktet inställt på ett yrkesliv inom någon av EU:s institutioner är vägen dit inte enkel. En stor utmaning utgörs av de omfattande antagningsproven som kräver gedigna förberedelser enligt kontinentaleuropeisk tradition – abstrakt tänkande, kvantitativa tester, verbala prövningar samt EU-kunskap.
Det är mot denna bakgrund som Linnéuniversitetet tagit initiativet att anordna en veckas utbildning den 26–30 augusti i Växjö – en så kallad ”EU Boot Camp”.
Veckan börjar med översiktliga föreläsningar inom EU:s viktigaste politikområden för att sedan övergå till paneldiskussioner med företrädare från akademi, näringsliv och Regeringskansliet i frågor som bedöms centrala för Sverige under nästa mandatperiod. Vi är särskilt glada att EU-minister Jessika Roswall kommer till Växjö för att delta i en sådan paneldiskussion.
Krafttag krävs från fler
Att förmå fler svenskar att söka sig till Bryssel kräver dock krafttag från andra håll än endast universitetsvärlden. Såväl det offentliga som näringsliv har ett särskilt ansvar för att tillsammans främja att fler svenskar söker sig till EU-institutionerna, då det är en fråga som ligger i allas intresse.
Vi hoppas att Linnéuniversitetets EU Boot Camp ska utgöra ett underlättande första steg – men mycket mer behöver göras.
Centerpartiet säljer tomma löften med gårdsförsäljning
S-ledamöter i Norden: En grön omställning förutsätter samarbete
