Ny rapport: Stort könsgap mellan utrikesfödda på arbetsmarknaden
Det finns brister i Arbetsförmedlingens kartläggning av kompetenser hos utrikesfödda kvinnor. Det visar en rapport som undersökt hur och varför utrikesfödda kvinnors och mäns arbetsmarknadsintegration skiljer sig från varandra.
Elin Landell är departementsråd och utredare på arbetsmarknadsdepartementet. Hon är författare till rapporten ”Försörjning med fördröjning” som skrivits på uppdrag av ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi som ligger under finansdepartementet.
De etableringsprogram som finns på svensk arbetsmarknad i dag och som infördes som en del av etableringsreformen år 2010 omfattar främst utrikesfödda kvinnor som hör till gruppen flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Utrikesfödda kvinnor som är anhöriga till arbetskraftsinvandrare är däremot en delvis bortglömd grupp.
– Rapportens kanske viktigaste slutsats är att dagens arbetsåtgärder inte räcker till. Den här gruppen förväntas hitta till Arbetsförmedlingen och SFI på eget initiativ och det fungerar inte. Det räcker inte med affischering. Därför bör etableringsprogrammen även öppnas upp för anhöriga till arbetskraftsinvandrare, säger Elin Landell till Altinget.
Ojämlika bedömningar
Osynliggörandet har inte bara med brister i kommunikationen att göra, menar hon. Det finns också tendenser som visar att Arbetsförmedlingens system gynnar män framför kvinnor vilket upprätthåller könsgapet bland utrikesfödda på arbetsmarknaden.
– Det verkar som att Arbetsförmedlingen fångar upp mäns informella kompetens och kartlägger den vilket kan leda till validering eller att de matchas med en praktikplats till exempel. Men för kvinnor sker inte den här kartläggningsprocessen på samma sätt och uppgifterna går förlorade. Det är också så att få kvinnor deltar i valideringsinsatser.
Seg handläggning förvärrar
Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar att det trots hindren finns siffror som visar på en uppgång i sysselsättningsgraden bland utrikesfödda.
– Det hade vi inte förväntat oss. Särskilt ser vi en positiv utveckling bland de som invandrat från Afrika, Asien och Afghanistan, säger han till Altinget.
Vad gäller praktiska, politiska åtgärder skulle kortare handläggningstider kunna vara en nyckel för att utrikesfödda lättare ska ta sig in på arbetsmarknaden.
– För många människor är det en plågsam period att vänta på besked om uppehållstillstånd och undersökningar gjorda i region Skåne visar att många som söker sjukhusvård för psykiska besvär befinner sig i den ovissa processen.
Att just kvinnor är särskilt utsatta har att göra med föräldraskapet menar både han och Elin Landell.
– Kvinnorna tar ett mycket större ansvar för barnen och därför kan det vara svårt för dem att kombinera föräldraskapet med studier, fortsätter Eskil Vadensjö.
”Vi kan nå dem”
– För de grupper som inte har rätt till etableringsinsatser finns det högre risk att hamna i ett långvarigt utanförskap. Forskning visar dessutom att mammors sysselsättningsgrad till stor del påverkar barnens förutsättningar att lyckas i skola och arbetsliv. Därför är priset för att glömma bort den här gruppen kvinnor, högt, säger Elin Landell.
Christina Merker-Siesjö, ordförande för det arbetsintegrerande sociala företaget Yalla Trappan i Malmö tycker att innehållet i ESO:s rapport är viktigt och adekvat men menar att det viktigaste är att de slutsatser och kunskaper rapporten ger omsätts i praktisk handling.
– Det är mycket jag känner igen mig i även om den verkligheten ofta är tuffare och svårare att genomföra de rätta insatserna ute i verksamheten. Vi upplever att det finns en stor osäkerhet och rädsla över att ta beslut inom kommunerna och på Arbetsförmedlingen, säger hon till Altinget.
Hon menar också att lokala verksamheter som Yalla Trappan har förmågan och potential att skala upp och inleda större samarbeten.
– Vi är alla överens om att den här gruppen med kvinnor är svåra att nå men just därför måste viktiga arbetsmarknadsaktörer öppna dörren för den idéburna sektorn. Vi kan nå dem.
Det här hoppas miljöprofilerna ska hända nästa år
Annika Strandhäll (S), smittspridning och tystnadskultur lockade till läsning 2021
