Det här hoppas miljöprofilerna ska hända nästa år

Maria Sunér, vd, Svemin

Vad var bäst 2021?

– Bäst 2021 är nog att diskussionen om tillståndsfrågor har tagit flera viktiga steg framåt. Kopplingen mellan behovet av mineral, höga klimatambitioner och industriell utveckling är tydligt – och den låsning som vi ser i våra miljötillståndsprocesser sätter allt detta på spel. Cementkrisen och flera andra uppmärksammade tillståndsärenden har fått upp frågan om Sveriges tillståndsprocesser på den politiska agendan, vilket är bra.

Vad hoppas du på av 2022?

– Nu vill jag se action. Tillståndsprocesserna måste förbättras radikalt och det finns ett antal reformer som behöver göras. Svemin har lanserat 27 reformer på 4 områden så det är bara för politiken att sätta igång.

 

Jakob Olofsgård, riksdagsledamot (L)

Vad var bäst 2021?

– De stora framstegen inom både industrins och transportsektorns elektrifiering. Industrins omställning har börjat vara på riktigt med bland annat flera stora satsningar på elektrobränslen.

– EU:s nya klimatmål i kombination med fit-for-55-paketet som för första gången stakar ut en väg till en klimatneutral europeisk ekonomi. Även insikten om hur utmanande det kommer att vara att ställa om energisystemet till fossilfri energi har börjat sjunka in.

Vad hoppas du på av 2022?

– Vi behöver komma framåt inom LULUCF-sektorn. Vi behöver ett EU-gemensamt arbetssätt som gör att upptaget i skog och mark ökar, samtidigt som vi fortsätter utveckla skogs- och jordbruket.

– Det behövs en europeisk politik för bio-CCS. Sverige har utmärkta förutsättningar för att samla in biogen koldioxid. Vi bör bygga ut storskalig kapacitet.

– EU:s energipolitik hänger inte ihop med unionens klimatmål. Därmed saknas den viktigaste förutsättningen för att genomföra EU:s klimatomställning. Det finns inget som tyder på att kombinationen av enorma havsvindparker och lagring av energi som vätgas, vilket är mycket ineffektivt, kommer att kunna ersätta kol och gas. EU måste sluta motarbeta de medlemsstater som vill bygga kärnkraft. Alla fossilfria energislag behövs.

Khashayar Farmanbar, Energiminister (S)

Vad var bäst 2021?

– Det är dag 19 på jobbet, så jag får tänka lite. Men den bästa energipolitiska händelsen i år måste jag nog ändå säga är att vi ser ett så enormt marknadstryck för att bygga förnybar energiproduktion i Sverige.

Varför är det bra?

– Vi ska ju bygga ett helt nytt energisystem, och då är en stor del av det de förnybara källorna. Det är då extra glädjande att se att marknaden köar upp för att bygga förnybar energiproduktion. Det tycker jag är ett kraftbesked, både för vår strategi, riksdagens inriktning och Sveriges framtid.   

Vad hoppas du på av 2022?

– På energisidan så kommer elektrifieringsstrategin att vara nästa års huvudglädjeämne skulle jag säga. Både att presentera, och att jobba för att den ska bli verklighet.

Lotta Berg, ordförande, Birdlife Sverige

Vad var bäst 2021?

– Att vi på allvar diskuterar skogen, och att det finns kloka förslag inte minst vad gäller skog med höga naturvärden, en biotop där Sverige har ett stort ansvar inför framtiden och som är väldigt viktig för vår fågelfauna. Vi är glada över att Sverige nu med hjälp av EU-domstolen går mot en rättstillämpning som bättre lever upp till att skydda de miljöer som behövs för att våra skogar ska vara livskraftiga med avseende på biologisk mångfald.

Vad hoppas du på av 2022?

– Att vi som nation kommer att kunna sjösätta och använda oss av fungerande system för att bedöma och förvalta de biologiska system som är viktiga för att bromsa, stoppa och vända den biologiska mångfaldens utarmning, och att både myndigheter, näringsliv och ideella organisationer driver på denna utveckling. Här ser vi med hopp fram emot allt från stora internationella frågor som vårens Cop-möte i Kunming och EU-kommissionens arbete med den Gröna Given, till nationella och lokala nivåer där vi hoppas få mer kunskap om förutsättningarna för den havsbaserade vindkraften, så att vindkraftsparker inte placeras på platser där de utgör stora risker för sträckande fåglar.

Jonas Hagelquist, vd, Ikem – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige

Vad var bäst 2021?

– Det som gladde mig mest  var att politikerna på allvar börjar inse problemen med miljötillstånd och att de fick upp ögonen för att energifrågan är viktig. Sedan var det förstås synd att det skulle behövas en Cementakris och galopperande elpriser för att frågan skulle uppmärksammas ordentligt.

– På Ikem är vi också stolta över att dom av våra medlemsföretag som är stora utsläppare av koldioxid har meddelat att de planerar för att minska sina utsläpp med olika metoder. Det är också många spännande hållbarhetsprojekt är på gång. Till exempel Borealis anläggning för kemisk återvinning av plast och Perstorps CCU-anläggning, där koldioxid ska fångas in vid fabriksskorstenen och omvandlas till råvara för färg och andra kemiska produkter.

Vad hoppas du på av 2022?

– Jag hoppas att en utredning tillsätts för att reformera miljöbalken och att krafttag tas för att komma till rätta med elförsörjningen. För att svensk industri ska kunna bli klimatneutral behövs mycket mer el till konkurrenskraft pris. Tiden för miljötillstånd måste kortas rejält, den behöver halveras.

– Jag hoppas också att EU-förhandlingarna om energi och klimat sker i en anda av förena minskade klimatutsläpp med stärkt global konkurrenskraft. Samma sak gäller EU:s kemikaliestrategi, den måste landa på ett sådant sätt att kemiindustrin kan växa i och utvecklas i Europa och bidra till omställningen i alla andra branscher.

– I Sverige behöver regeringen se till att tillsyn blir Kemikalieinspektionens mest prioriterade område. Mer än 90 procent av alla kemikalier i varor som inte uppfyller europeisk kemikalielagstiftning kommer från länder utanför EU/EES. Det är varken bra för EU:s konkurrenskraft eller för hälsa och miljö.

Per Ängquist , generaldirektör, Kemikalieinspektionen

Vad var bäst 2021?

– Bäst under 2021 har varit att EU-kommissionen menar allvar med genomförandet av Green Deal och EU:s kemikaliestrategi. De har både ett högt tempo och en hög ambition. Vi har en väldigt bra kommission och det har under 2021 hänt mer på EU-området än på många många år. Det ger både ökat skydd för hälsa och miljö och effektivare arbete.

Vad hoppas du på av 2022?

– Inför 2022 hoppas jag att arbetet med begränsning av PFAS tar ordentliga kliv framåt. Vi har ett väldigt bra momentum just nu med bra samarbete mellan flera medlemsländer.

Elin Segerlind (V), riksdagsledamot

Vad var bäst 2021?

– Det är bra att vi har fått en större debatt om skogens roll i klimatomställningen och behovet att värna våra skogar.

Vad hoppas du på av 2022?

– Att vi tar stora steg för att få ner våra utsläpp här och nu, till exempel satsar på klimatsmart resande. Och att vi slutar avverka våra naturskogar.

Björn Risinger, generaldirektör, Naturvårdsverket

Vad var bäst 2021?

– Jag sätter Cop26 i Glasgow på första plats. Efter att parternas positioner varit låsta sedan 2018 kunde arbetet med den så kallade regelboken avslutas, så att uppföljningen och rapporteringen blir mer transparent och robust. Särskilt värdefullt är att länderna kommer att svara för årliga uppdateringar vilket ger en bra grund för diskussioner om ytterligare åtaganden.

Vad hoppas du på av 2022?

– Jag hoppas att skyddet av värdefulla fjällnaturskogar kan ta viktiga kliv framåt. Skogspropositionen ger tydliga inriktningar för skyddet av de statliga fjällnaturskogarna och vi ser också ett starkt ökat intresse från privata skogsägare för reservatsbildning. Jag bedömer att vi utvecklat ett effektivt arbetssätt med förhandlade lösningar och de närmaste veckorna räknar vi med att slutföra ett flertal avtal i samverkan med fyra allmänningsskogar i Västerbottens län, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen. Det lovar gott för fortsatt arbete.

– Jag hoppas också att arbetet med en hållbar utbyggnad av vindkraft kan drivas vidare mot bakgrund av den nationella strategi vi har tagit fram tillsammans med Energimyndigheten. Inte minst hoppas jag att länsstyrelserna får möjlighet att genomföra regionala analyser och dialoger med kommuner, bransch och andra intressenter för att belysa och förbättra förutsättningarna i respektive län. Det behövs för elektrifieringen och klimatomställningen.

 

Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Vad var bäst 2021?

– Bland EU frågorna så vill jag uppmärksamma att ett förslag om förbud till import av varor som innebär skogsskövling i till exempel Amazonas har lagts fram, och att cirka 200 PFAS-ämnen förbjuds i EU. I Sverige är det glädjande  att sedan vi började kampanja för fossilfria pensioner 2020 har AP1, AP2 och nu även AP4 bestämt sig för att avinvestera stora delar av sina innehav i fossila bolag. En annan efterlängtad reform är att förmånsbilssystemet ska göras om, vilket minskar de klimatskadliga subventionerna med 1,5 miljarder årligen. Goda nyheter för hotade arter till havs är att det äntligen införs fiskeregleringar i 30 marina skyddade områden runt hela svenska kusten, och att riksdagen uppmanar regeringen att flytta gränsen för det storskaliga trålfisket från dagens fyra sjömil till 12 sjömil från kusten. Jag är också mycket glad över att vi har hittat minst tio par vitryggiga hackspettar i landet och att vi har invigt en ny avelsstation med plats för fem par fåglar.

Vad hoppas du på av 2022?

– Globalt hoppas jag att världens länder skärper upp sina klimatambitioner i linje med 1,5 gradersmålet och fattar beslut om skarpa och konkreta mål inom ramen för Konventionen för biologisk mångfald. I Sverige är det riksdagsval i höst. Jag hoppas att klimat- och naturkrisen får den uppmärksamhet den förtjänar. Det är oerhört viktigt att alla partier lägger fram seriösa förslag på att få ner klimatutsläppen och för att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden. Jag hoppas också att människor väljer att lägga en röst på de partier som under valrörelsen lovar att göra mest för miljön under kommande mandatperiod.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Vad var bäst 2021?

– Det mest glädjande och överraskande var att priset på utsläppsrätter ökade så dramatiskt 2022 vilket gör att kolkraften i EU minskar mycket snabbare.

Vad hoppas du på av 2022?

– Det jag hoppas på är att tillståndsprocesserna för till exempel elledningar går fortare vilket gör att laddstrukturer och vätgassatsningar går fortare samt att fler företag stärker sin konkurrenskraft med skärpta utsläppsminskningar.

johanna@altinget.se