Ny studie: Så vill svenskarna att det byggs

Enligt en ny studie från SOM-institutet föredrar majoriteten av svenskarna klassisk arkitektur framför modern. 65,7 procent svarar att de föredrar klassisk stil, mot 25,6 procent som säger sig föredra modern. 

– Om man ställer klassiskt och modernt mot varandra då tänker jag mig att det inte är så förvånande att de allra flesta föredrar klassiskt för det ofta är mer omsorgsfullt, det är mycket dyrare och mer påkostade byggen generellt, får man ändå säga, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som är en av de forskare som genomfört studien. 

Studien visar också att sten, tegel, trä och puts är de byggmaterial som svenskarna framförallt förknippar med klassisk arkitektur. Medan glas, betong, stål och metall framförallt förknippas med modern arkitektur. 

– De som var med i undersökningen verkar kunna identifiera de byggnadsmaterial som är ganska typiska och det tror jag arkitekterna själva skulle skriva under på också, att människor ändå har någon typ av idé om vad som kännetecknar respektive stil, säger Anders Carlander. 

Anders Carlander är tydlig med att resultatet är en förenkling av en komplex fråga och att det finns flera nyansskillnader som inte kommer fram i frågorna som ställts.

– Det finns ju ganska många olika typer av klassisk och många olika typer av modern arkitektur. Så antagligen hade svaret sett annorlunda ut om man hade haft flera olika typer av klassisk och flera olika typer av modern.

Han poängterar också att de är fullt medvetna om att det kan vara kontroversiellt att prata om ”stil” i stället för begrepp som ”förhållningssätt” eller ”tradition”, men han menar att frågorna också måste vara begripliga för de som medverkar i undersökningen.

I studien har forskarna också tittat på skillnader mellan grupper så som kön, socioekonomisk bakgrund och politisk inriktning, när det gäller vilken stil man föredrar. Men oavsett vilken grupp man tittar på är det den klassiska stilen som föredras. Den enda skillnaden man kan se gäller åldersgrupper. De som är något äldre föredrar i ännu större utsträckning klassisk arkitektur än yngre personer. Något som Anders Carlander tror kan handla om nostalgi. 

– Det följer ju ett mönster oavsett om det är arkitektur eller om det är kultur eller motsvarande. Det finns lite olika sociologiska teorier kring just det, i vilken ålder eller vilken fas i livet som du fastnar för, när du tycker det var bäst musik eller snyggast mode. Det kan ju vara något liknande med arkitektur, säger han. 

Het debatt

Debatten om arkitekturstilar och vem som ska bestämma över arkitekturen har bubblat på olika håll de senaste åren. Stockholm, Göteborg och Uppsala är ett par av exemplen där frågan om gestaltning i stadsbilden debatterats hett. I Göteborg ledde SOM-institutets tidigare undersökning från 2020 till debatt mellan forskarna som menar att medborgare borde få mer inflytande över arkitekturen och bland annat arkitekten Gert Wingårdh som menar att det är mer komplext och att omröstningar om stil är en dålig metod för att få fram en bra arkitektur. 

Anders Carlander säger att han förstår att förenklingarna kan vara provocerande.

– Men vi tror att det finns en poäng i att samla in mer data i den här frågan. För det finns ändå någon typ av information i våra resultat, vad uppskattar svenska folket för typ av arkitektur eller vilken typ av element. Det finns ändå information här för att skapa ett hus som förmodligen blir ganska omtyckt, där en majoritet tycker att det är fint, säger han och tillägger att det också handlar om frågan vem man bygger för. 

Nya resultat: Ska smälta in

Carlander och hans kollegor på SOM-institutet vill att debatten om gestaltning ska bli mer nyanserad och med studien som nu presenterats, som är en första del i en omfattande studie, vill de ta ett större grepp för att kunna presentera en mer nyanserad bild av frågan om arkitekturen.

Studien har ännu inte presenterats i sin helhet och mer resultat kommer att presenteras inom kort. Men Anders Carlander berättar att resultatet också visar att en stor majoritet tycker det är viktigt att det som byggs smälter in i omgivningen. 

– Det verkar vara den kanske viktigaste fråga för svenska folket. Att framför allt nya byggnader smälter in och harmoniserar med omgivningen. I vår undersökning ser vi att cirka 83 procent av de tillfrågande anser att det är ganska eller mycket viktigt. 

De opublicerade resultaten visar också att intresset för arkitektur är stort bland befolkningen. 

– Vi ser i vår fråga att en majoritet, nära 62 procent, är intresserade av arkitektur. Det finns nog en bra förutsättning för ett samtal här mellan de olika parterna. Att intresse, eller engagemang, saknas är nästan alltid att betrakta som värre ur ett demokratiskt perspektiv, säger Anders Carlander. 

Större politisk fråga

Sett till det stora intresset så borde frågan om arkitekturen vara en betydligt större politisk fråga, menar Anders Carlander. Han tycker också att medborgare i större utsträckning bör få ha påverkan på gestaltningen i sin omgivning. 

– Det handlar om grundläggande demokrati egentligen, att människor kan få komma till tals, eller åtminstone bli lyssnade på, i viktiga frågor som berör till exempel utformningen av samhället. Och det estetiska samhället är ju någonstans hur vi bygger, säger han.

Han tillägger: 

– Det här är ju ett område som väldigt uppenbart präglar hur vår omgivning ser ut och något som kommer att bestå under väldigt många år framöver.

Inte bara folkvilja

Samtidigt ser han ett värde i att inte enbart låta folkviljan bestämma hur något ska byggas.

– Jag förstår ju också att man inte bara får blir en pastisch på tidigare generationers byggteknik och att man idealiserar någonting som inte finns kvar längre. 

Hur medborgarnas preferenser ska förvaltas är upp till experterna på området, menar Anders Carlander. Det vill säga arkitekter och till viss del byggherrar och kommunpolitiker. Men en väg att gå skulle enligt honom kunna vara att hitta en kombination nytänkande stilar där man ändå tar hänsyn till vad folk gillar. 

– Att man tar med sig de stilar vi har i bagaget och att man försöker skapa en ny typ av hybrid. Mycket av den moderna arkitekturen som dominerar nu har ju också inspiration av andra stilar.

Han tycker också att arkitekttävlingar vid nya projekt är ett bra sätt att få in både medborgarnas röster och experternas innovationskraft.

– Det verkar vara en bra kompromiss mellan att folkomröstning eller totalt expertstyre. Dessutom verkar det vara en omtyckt metod av de flesta parter.

Bonus: Hur uttalas arkitekt?

SOM-institutet har också passat på att fråga svenskarna om de uttalar ordet arkitekt med ett mjukt ch-ljud (ar-CHI-tekt) eller ett hårt k-ljud (ar-KI-tekt). I de resultaten visar det sig att 59 procent använder det mjuka ch-ljudet och 25 procent ett hårt k-ljud. 

Resultatet visar också att de som föredrar modern arkitektur i större utsträckning uttalar ordet med det hårda k-ljudet. 

{{toplink}} 

lco@altinget.se