Osäker framtid för sparkravet
En ekonomisk ljusning är i sikte men för myndigheterna är det ännu oklart om regeringens sparkrav kommer ligga kvar även nästa år. ”Situationen ser annorlunda ut”, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Regeringen och Sverigedemokraterna kom förra året överens om ett generellt sparkrav för större delen av statsförvaltningen på sammanlagt drygt 1,1 miljarder kronor.
Besparingen motsvarade runt en procent av myndigheternas anslag och skulle finansiera nya reformer. Ett antal prioriterade myndigheter, som Polisen och Försvarsmakten, undantogs från sparkravet.
Sedan i fjol har det ekonomiska läget ändrats. Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur, men regeringen ser en ljusning framöver som kan göra skillnad också för myndigheterna.
– Det var ett tufft läge förra året och nu ser situationen annorlunda ut, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Altinget.
Hon vill däremot inte avslöja hur regeringen kommer att göra med sparkravet, som har varit med i budgetplanen även för 2025 och 2026.
– Exakt vad vi gör det här året återkommer vi till när vi kan berätta om helheten, säger hon.
Ingen utvärdering
Den generella besparingen, som genomfördes vid sidan av det produktivitetsavdrag som dras av myndigheternas anslag årligen, syftade bland annat till att effektivisera myndigheternas verksamhet.
Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson, har tidigare kallat besparingen en ”slaskpost” för regeringen att ta till när pengarna tagit slut.
När Altinget i början av året frågade landets största myndigheter om sparkravets konsekvenser såg endast 3 av 21 myndigheter goda möjligheter till effektivisering. En majoritet beskrev sina ekonomiska förutsättningar som svåra i förhållande till uppdraget och även om flera myndigheter planerade att arbeta för att utveckla sina arbetssätt uppgav också flera att de avsåg att sänka sin ambitionsnivå.
Ingen utvärdering har gjorts av den generella besparingen inför årets budget.
– Jag tror att det finns en poäng med att även statens myndigheter vid tillfällen också får arbeta mer med effektivisering än vad man bara gör årligen. Att vara tvungna att tänka till, vilket många har gjort, har varit bra. Sen var det viktigt också för att få fram pengar, säger Svantesson.
Statsbudgeten för 2025 presenteras den 19 september. {{toplink}}
Oppositionen om regeringens klimatplan: Inte seriöst
Utredare går emot Tidöavtalet – vill inte se nationell stödlinje
