Överblick: Hög läraromsättning och vattenoro efter torr vår

Inga hot mot tillgången på mat i Sverige, men den torra våren oroar inför sommaren. En av fyra lärare byter jobb varje år. L vill prata skola och gängkriminalitet i valet. MP kampanjar om klimatet och satsar på vården. 

Vid en pressträff nu på förmiddagen beskrev landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg läget i livsmedelskedjan och arbetet med livsmedelsberedskapen. Med vid pressträffen var även Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin och Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

– Sedan invasionen av Ukraina har regeringens prioritet varit att stärka Sveriges civila försvar, sade Sätherberg vid pressträffen och framhöll då livsmedelsförsörjningen som en viktig samhällsfunktion. 

Sätherberg inskärpte att myndigheterna fortfarande inte ser någon risk för brist på mat i Sverige, men däremot syns ökade priser och utmaningar i logistikedjorna. Dessa frågor följs även noga på EU-nivå, sade hon.

Landsbygdsministern talade även om att grund-, yt- och markvattennivåerna i delar av landet är under eller mycket under normala nivåer. Ministern uppmanade därför alla att att minska onödig vattenförbrukning och hålla koll på befintlig information i sin kommun.

Oron från Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin var att den kalla och torra våren ska påverka lantbruket negativt, men hon noterade också att erfarenheterna från torkan sommaren 2018 innebär lärdomar som man redan nu kan ha nytta av.

Även Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström inskärpte att den torra våren borgar för en eventuellt svår vattensituation i sommar och konstaterade att kommuner på sina håll redan har fått införa bevattningsförbud.

Lärare byter jobb ofta

Hälften av lärarna jobbar max tre år på samma skola och en av fyra byter jobb varje år. Det rapporterar SVT, utifrån SCB-statistik över hur många grundskolelärare som byter tjänst varje år.

Karin Lindqvist, utredare på Skolinspektionen, säger till SVT att den höga läraromsättningen får många negativa konsekvenser, som till exempel att det blir oroligt i klassrummet, att inlärningen bromsas och att bedömningen av elevernas kompetens blir lidande.

– Det drabbar svaga elever mest, eftersom de har ett särskilt behov av att få en förutsägbar och trygg undervisning, säger Lindqvist.

Skälen till den höga rörligheten på lärarnas arbetsmarknad sägs vara två: arbetsmiljön och lönen. Att byta arbetsplats är ett sätt att få upp sin lön, vilket gör att flera byten på kort tid ger en bättre lönekarriär.

– Jag bytte till stor del pga lönen. Jag höjde grundlönen med 7 500 på att gå från gymnasial friskola till kommunal grundskola, säger en lärare till SVT.

Liberalerna kickade igång valkampanjen

Liberalernas partiledare Johan Pehrson höll sitt första linjetal i Norrköping under den gångna helgen och tryckte då bland annat på skolfrågor. Det rapporterade bland andra SVT.

– Låt mig tala ur skägget: Dagens friskolesystem är inte tillräckligt bra. Det måste bli bättre. Det måste skapas ett nytt och ett bättre regelverk.

Han lovade även att partiet ska driva förslag om begränsat vinstuttag för friskolebolag.

Liknande tongångar har emellertid hörts förut, konstaterar Sveriges Radios kommentator Tomas Ramberg, som i en analys säger:

”Faktum är att Liberalerna gjorde en liknande manöver inför valet 2014 , när valet närmade sig sa den dåvarande partiledningen att man ville förbjuda riskkapitalbolag att äga skolor – sedan släppte man förslaget när valet var över.”

Johan Pehrson skrev även debattartikel tillsammans med Stockholms socialborgarråd Jan Jönsson (L) under helgen. Då med ärendet att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng genom mer förebyggande och ingripande insatser från socialtjänsten - förslag som Jan Jönsson förfäktat länge och som han intervjuades om av Altinget i höstas.

Även MP valstartade

Även Miljöpartiet presenterade sin valkampanj i helgen. Under parollen ”Alla ska med när Sverige ställer om” går De gröna till val och vid valupptakten i Karlstad gick Per Bolund till attack mot övriga riksdagspartier, vars klimatpolitik enligt språkröret är skamligt dålig. Det rapporterar bland andra DN/TT.

Bland de vallöften som lanserades i Karlstad fanns en satsning på tio miljarder varje år på vård och omsorg, rapporterar Aftonbladet. Pengarna ska vara sektorsbidrag till kommuner och regionerna och ska bland annat användas till fler medarbetare och högre löner.

Forrige artikel Spännande inblick i maktens korridorer Spännande inblick i maktens korridorer Næste artikel Enkät: Så vill partierna att folkhögskolorna ska styras Enkät: Så vill partierna att folkhögskolorna ska styras
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.