Pourmokhtari till KU: ”Det var ett räkneexempel”

När klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) sade vid en pressträff att Sverige behöver tio nya kärnkraftsreaktorer var det ett räkneexempel. ”Vi förstod inte att det skulle uppfattas som en annonsering av ny politik”, säger hon vid måndagens utfrågning i konstitutionsutskottet.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och hennes stab förstod inte att exemplet med att Sveriges elbehov uppgår till tio nya kärnkraftsreaktorer skulle tas emot på det sätt som det gjorde. Det förklarar hon vid en utfrågning i KU under måndagen.

– Vi förstod inte att det skulle uppfattas som en annonsering av ny politik. Eller som att vi, regeringen, skulle vilja bygga tio reaktorer. Och att det därmed då skulle uppfattas av exempelvis marknadens aktörer som så, säger Pourmokhtari till KU-ledamöterna.

Det var vid en pressträff i augusti förra året som klimat- och miljöministern gjorde det uppmärksammade uttalandet, ett uttalande som snabbt fick mothugg från energi- och näringsminister Ebba Buschs (KD) statssekreterare som klargjorde att att regeringen inte har något sådant detaljerat mål fastlagt.

Men enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari rörde det sig alltså inte heller om ett försök att lansera någon ny politik, inte heller om att det finns olika uppfattningar om energipolitiken inom regeringen. Syftet var enbart att försöka konkretisera elbehovets omfattning. 

– Vi avsåg att redogöra för ett exempel vad 300 terawattimmar uppbrutet kan innebära för den befintliga och framtida kärnkraften. Och det är helt enkelt utifrån det som regeringen gjorde det här uttalandet, som ett räkneexempel, säger hon och fortsätter:

– När det uppfattades på det här sättet fick vi självklart hantera det på flera olika sätt, vilket också gjordes.

Hanteringen av uppmärksamheten kring uttalandet innebar bland annat att ett pressmeddelande plockades bort från regeringens hemsida, utan någon kommentar om ändringen. Här har staben gjort fel, enligt klimat- och miljöministern.

– Det var eftersom det kunde missförstås som var skälet att det drogs tillbaka. Det borde i stället ha gjorts en rättelse, vilket jag påpekade när jag fick informationen om att pressmeddelandet hade tagits tillbaka. Det var alltså fel att dra tillbaka pressmeddelandet i stället för att göra en rättelse, säger Romina Pourmokhtari.

Gd:n som fick gå

Klimat- och miljöministern fick svara på frågor om totalt fyra olika KU-anmälningar på måndagen. Vid utfrågningen framkom även att generaldirektör Nina Cromnier inte alls var nöjd med att lämna Strålsäkerhetsmyndigheten i maj år 2023, men att regeringen valde att flytta henne till den så kallade elefantkyrkogården på Regeringskansliet på grund av en oro för att myndigheten tappade viktig kompetens på kärnkraftsområdet.

Här handlade KU-ledamöternas frågor kring om gd-ärendet varit rätt hanterat, utifrån att regeringen hanterat det som en ny frivillig anställning när det eventuellt i själva verket rörde sig om en förflyttning av Nina Cromnier.

Sms:en som försvann

Klimat- och miljöministern fick även frågor kring de sms-konversationer med vd:ar för storbolag som hon sagt sig ha varje vecka, men som alla visade sig ha raderats när tidningen Aktuellt Hållbarhet begärde ut dem.

Det framkom inte av utfrågningen några mer detaljer om omfattningen av sms:andet med de olika vd:arna, men att karaktären av meddelandena ifråga ska vara ”trevligt”, ”vi ses i morgon”.

– Inget som tillför något i sak som gör att allmänheten går miste om någonting, säger Romina Pourmokhtari och syftar på att sms-konversationerna gallrats bort. {{toplink}}

Forrige artikel SKR: Det finns en tillitslucka mellan staten och regionerna SKR: Det finns en tillitslucka mellan staten och regionerna Næste artikel Regeringens miss stoppade stöd för energieffektivisering Regeringens miss stoppade stöd för energieffektivisering
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.